Boobanner skrev:
Jag jobbar själv i djurpark och kan intyga att det inte gäller uteslutande tigrar, utan långt de flesta kattdjur. Det är en fin tanke att de inte delar inhägnad, men med tanke på hur stora ytor tigrars revir sträcker sig har jag inte några tvivel om att alla deras tigrar också är fullt medvetna om att det är fler än bara dem på deras ägor. Är också väldigt medveten om att djurparker inte är gudar men du måste ändå kunna förstå parallellen? Det handlar om att lära sig sin situation, och vet man inget annat så är det det man är van vid som är det normala.
Jag är som jag sagt tidigare inte något intresserad av att husera mina ormar tillsammans, men jag är inte av åsikten att det nödvändigtvis är skadligt för djuren, undantaget under utfodring. Kan du med säkerhet säga att de inte blir stressade av lukten av andra ormar?
Min poäng är snarare, vad är normalt beteende för en orm? Som jag sa så tycks där vara en helt annan tolerans för beteende när det gäller ormar jämfört med alla andra djur.
Om man kan hålla två ormar utan att det stör deras naturliga jaktinstinkter så ser jag inga som helst problem.
Du nämner också det som jag ser som ett av de största problemen med ormar i fångenskap. Stimulans. Detta är viktigt för tamdjur som hundar och katter, men förmodligen mycket viktigare för en orm som har få anpassningsbara egenskaper.
Jag ser alltså inget principiellt fel i det. Utan det handlar mer om att jag ser ormar som problematiska. Som sagt, det är ofta svårt att se om en orm är stressad. Jag läste en vetenskaplig artikel som nämnde att en del arter i släktet Coralus inte tycks jaga i månljus. Nu vet jag inte om det finns någon som använder nattbelysning tillsammans med sin boa. Men låt oss anta att någon gör. Detta kommer sannolikt att leda till stress för ormen. Vi är mer beroende av etologiska studier när vi har att göra med ormar än många andra djur.
Jag resonerar från perspektivet att det säkraste sättet att undvika stress är att imitera deras naturliga miljö och låta dem få utlopp för sina instinkter så långt som möjligt. Man kan säga att jag följer generositetsprincipen. Att inta den position som har minst negativ konsekvens om jag har fel.
Jag hävdar inte att jag har rätt, utan presenterar bara mina argument.