Äggtemp kön.

Hejsan!

På Internet och i naturprogram får man olika bud angånde vilken temperaturområde under ruvningen som bestämmer könet. Några säger ju kallare det är blir det hannar och sätter skiljegränsen till tjugosju grader medan andra säger att ju varmare det är blir det hannar och skiljegränsen går vid trettio grader.
Vad säger ni som håller på med avel, håller ni på med att mixtra med temperaturen? Är det olika mellan paddorna som lever i havet och de som lever på landbacken? På någon sajt stod det att det var temperaturen i livmodern vid äggläggningen som bestämde könet. Vid vilken temperatur är chansen till att det blir fifty/fifty?

Ha det så gott!

Steen

Det lär ju vara skillnad på ryssar och greker. Liksom helt olika miljö i naturen där de kommer ifrån.

Mvh
Magnus

Aha!
Finns det en lista över vilken ras som vilken temperatur gäller? Går avlarna av olika raser efter den?

Jag känner inte till någon sådan lista. Känner faktiskt inte till att det finns olika raser av sköldpaddor. Ryssar och greker är olika arter.



Mvh
Magnus 

Det beror på vilken art vi pratar om? ( det finns inga raser hos vilda djur)
Antar du menar hos sköldpaddor?
Det beror som sagt vilken art. 
Rutinerade uppfödare kan rätt så säkert bestämma med hjälp av kläckningstempen vilket kön ungarna blir. Oftast vill man ha fler honor än hannar.
Jag har själv köpt ungar av Terrapene carolina som kläcktes för att bli 3honor och en hane, och det visa sig rätt när de blev så gamla att det gick att könsbestämma.

Själv är jag inte så pass rutinerad med uppfödning och besitter de kunskaperna. 
Du får fråga en duktig uppfödare eller googla dig fram.

Könet hos ungarna bestäms av inkubationstemperaturen hos måmga sköldpaddsarter, men inte alla. Vissa arter har, precis som däggdjur, genetiskt bestämt kön hos sin avkomma.
Det finns sedan olika "mönster" när det kommer till vilket kön fostret utvecklar vid olika temperaturer. 
De två mönster man ser hos sköldpaddor är som utgångspunkt:
TSD1a: låga temperaturer= hanar, högre temperaturer=honor
TSD2: låga temperaturer=honor, högre temp.=Hamar, ännu högre temp.=honor.

Precis var gränserna går varierar mellan olika arter. Hos de flesta "medelhavssköldpaddor" (Testudo spp. A. horsfieldii) ger inkubation vid 28C som regel nästan bara hanar, och inkubation vid 31-32C honor.

Är man intresserad av TSD och inkubation av sköldpaddor i största allmänhet kan jag rekommendera följande böcker:

www.chimaira.de/inkubation-of-chelonian-eggs.html?___store=english&___from_store=english

www.nhbs.com/en/temperature-dependent-sex-determination-in-vertebrates-book

Den förstnämnda boken består till stor del av just listor för olika inkubationstemperaturer för olika sköldpaddsarter.

Se där, man lär sig (raser/arter). Nåja ni alla förstod vad jag menade. (Undras hur det är med människor, Carl von Linné delade upp människan i raser men när man ser på dagens krigiska värld finns det en hel del vilda människor. Det behöver ni inte svara på). 
Jag hittade på en sajt att angående grekiska paddor går gränsen vid 31,5 och om det stämmer är alla mina greker hannar då jag höll tempen 30 grader vilket en sajt föreslog. Det får jag reda på när de blivit större, jag får underrätta er om några år om tråden finns kvar.
Ha dé!

Raser är ett begrepp som används främst på domesticerade däggdjur där man använder sig av avelsarbete för avla på specifika drag och egenskaper. När man gör samma sak med reptiler kallas det för morpher.

Ras har också använts felaktigt för att beskriva olika människosläktet. Men då det inte ligger något medvetet avelsarbete bakom så är det inte fråga om ras. Skulle man göra en jämförelse med djurvärlden så skulle man kunna titta på tex pilgiftsgrodor där samma art ser helt olika ut beroende på ursprung. Där kallar man det för lokalitet. Det är väl det närmaste man kan komma hur vi mäniskor utvecklats. Som att det finns olika ursprungslokaler som har gett upphov till olika egenskaper och utseende. Så egentligen borde man prata om genetiskt ursprung snarare än ras om man överhuvudtaget tycker att det är viktigt.

Jo, jag vet att jag inte behövde svara på den :)

Mvh
Magnus 

Jag har Grekisk sköldpadda och använde för ca 16 år sedan kläckare till de första säsongernas kullar. När kläckaren lade av började jag med naturkläckning ute i växthuset. Äggen fick ligga i samma jord honorna grävt ner dem i men i en ventilerad behållare och i ett jorddjup av 7-8 cm som brukar vara det djup de grävs ner i. En termometer nersatt på äggens djup övervakade tempen. Fukthalten hölls rätt jämn genom att vattna jorden ca två ggr/ vecka. Jag följde både dags och nattemp väl i det lilla extra växthuset som bara delvis hade tak. Jag märkte att det riskerade att bli för varmt med glastak på. Soligt läge med glasväggar och glastak bara över äggen blev bäst. Äggbehållaren var nedsänkt i nivå med markytan för att få mindre drastiska temperaturskillnader. Innan jag satte igång mätte jag jordtemp ( början av juni, östra Småland) och såg då att jordtemp på ca 7 cm djup var betydligt högre än jag trodde. 37 grader på eftermiddagen i soliga dagar med ca 25 grader lufttemp men vanliga sommardagar med halvklart kom tempen upp i ca 30-33 grader ändå. På morgnarna var tempen ca 18 -22 grader. Mulna dagar nådde tempen ändå över 25 grader.
Så när äggen påbörjade sin utveckling var jag förberedd. Den högsta tempen vid äggen var 36 grader vilket jag gärna undviker. Men de flesta sommardagar var det över 31 grader under eftermiddagen och jorden svalnade mycket sakta. 

Fram till nu har jag kläckt fram ca 35 ungar på detta sätt under 5 somrar och kläckningsprocenten är runt 65% efter ca 110-125 dagar , helt ok. En del ungar har jag kunnat följa och se könet på och av de åtta djuren blev fem honor. De äldsta naturkläckta är nu 11 år.. Vissa år har jag av olika skäl inte kläckt fram några alls. En varm sommar överraskade naturen lite då två ungar i slutet av september plötsligt dök upp i utehägnets gräs. Dessa hade inte inkuberats av mig men så hittar jag ju inte alla kullar som lagts heller. På 90 m2 utehägn finns det ställen att lägga en kull på även om jag oftast ser när en hona är på gång att lägga en kull. Några få av de naturkläckta har haft lindriga sköldanomalier.

Detta är ingen metod som passar alla, jag har valt den för att det liknar naturen mer. Men några ytterligare säsonger då ägg lagts i början av juli har jag tagit in äggen runt sista september och låtit äggen utvecklas klart ovanpå varmvattenberedaren där det är mellan 25-34 grader. Det har funkat fint.

"(Undras hur det är med människor, Carl von Linné delade upp människan i raser men när man ser på dagens krigiska värld finns det en hel del vilda människor. Det behöver ni inte svara på)." 

Nu har vi ju inte olika raser hos människor, men visst kan man påverka könet på dess avkomma. 
Dock inte med temperatur. Utan när hanen bestiger honan i förhållande till hennes ägglossning.. Sker detta nära ägglossningen så kan man hoppas på en hane då dessa är snabbare simmare. Men honor överlever längre i en främmande atmosfär och kan befrukta ägget långt efter eller innan att hanarna har dukat under.

Helt utanför ämnet. Men vi kan påverka avkommans kön hos både oss och våra djur om man bara vet hur.