Vetenskapliga namn - igen ?

Jag tycker det är bra att du tog upp detta Peter!
I den förra tråden där detta diskuterades så var ett av de viktigaste argumenten att använda vetenskapliga namn, just att man kunde känna igen släktnamnet åtmonstone. Så blir ju inte fallet om man endast skriver X. artnamn och det är synd kan jag själv konstatera :)
Här är den gamla tråden:
www.terrariedjur.se/?page=forum&thread=1831

Praxis är ju att man alltid skriver ut hela släkt- och artnamnet. Och om man sen ska fortsätta prata om samma art kan man välja att förkorta släktnamnet till första bokstav, för att spara tid och utrymme i texten.
Det är iaf något jag försöker följa.

Måste ju dra till med något exempel där det kan bli tokigt.

Exempelvis om man skriver "G.pulchra". Spindelintresserade hade kanske tänkt Grammostola pulchra medans sköldpaddsintresserade hade tänkt Graptemys pulchra, och grodintresserade tänker kanske på Gastrotheca pulchra.

Även inom samma order av djur finns det arter med samma artepitet och ett släktnamn vars första bokstav är samma, exempelvis Mantella pulchra och Microhyla pulchra. Båda arterna är grodor.

Det är rent teoretiska exempel och har någon verkligen drabbats av detta så många gånger att det är ett problem i praktiken?
 (förutom Peter)

Ordning och reda är bra, men är detta verkligen värt att starta en forumsdiskussion för?

Nä nu ska jag mata mina P. guttatus och jag menar inte Phrynocephalus guttatus eller Pseudechis guttatus för er som eventuellt tror det.

Jag känner att det handlar inte enbart om att kunna identifiera vilken art som det pratas om utan det finns även en viss form av lärande för de som inte känner till arten sedan innan. Att lära sig vad arten kallas och även hur det stavas för det är inte alltid så lätt :) Vi lär oss av varandra hela tiden, vilket är väldigt givande, tycker jag :)

Jag håller med trådstartaren om att det vore trevligt att skriva ut både släktnamn och artepitet, mest för att hjälpa de som är intresserade av det som diskuteras.
Och som redan skrivits här ovan brukar man ju skriva ut hela namnet första gången det används (t.ex. Python reticulatus) och senare i texten när man syftar till samma art förkorta släktnamnet (t.ex. P. reticulatus).

Man kan självklart vara skeptisk till hur ofta en "krock" inträffar, men det är ju trots allt inte det enda argumentet för det hela. Jag tycker åtminstone man bör skriva ut artnamn där man vet att det finns något snarlikt och lätt att blanda ihop.
Exempelvis C. cerastes är ju något som lätt kan misstolkas. 

Man behöver inte göra lag på att alltid skriva ut släktet, men det är ju inte fel att diskutera saker.

Mycket bra exempel där Anders!

Nu vill jag ju inte sträcka detta till att det är ett problem, det sa jag faktiskt inte, men jag uttrycker en önskan som skulle förenkla, exempelvis när jag ska fixa trådrubriker eller texter i olika sammanhang. Om jag direkt vet vad för djur det handlar om och slipper Googla, så sparar det mycket tid och möda för mig.

Eftersom epitetet problem nu har väckts, vill jag upprepa min "ögonbrynshöjare" här - hur kan detta med att skriva ut hela det vetenskapliga namnet vara så förbenat jobbigt att man måste argumentera för slövarianten med bara en bokstav i släktnamnet, alltså hur kan det vara ett problem?

Det är dagens ungdomar du vet. Ingen stavning, massa förkortningar och felaktig eller saknande ändelsetecken.
Stor bokstav i början av meningen med är bara att glömma.

Nytt stycke är överkurs!