azeam skrev:
Hybridisering sker relativt ofta i naturen sett ur ett artperspektiv (artbegreppet är för övrigt svårdefinierat - en definition är att en art är individer som kan producera fertil avkomma, vilket med andra ord inte alltid stämmer överens med den faktiska artindelningen), man räknar med att ungefär 10% av alla djurarter hybridiserar med andra taxa. Ser man däremot på populationsnivå är det väldigt ovanligt, det är väldigt få individer som står för denna hybridisering och det rör sig nästan alltid om individer inom geografiska kontaktzoner mellan olika närbesläktade (nyligen separerade, eller arter under pågående separation) arter. Det finns också olika typer av hybrider, polyploida (dvs. att de har fler än två kromosomuppsättningar) hybrider är vanligt bland växter men förekommer även hos herptiler, t.ex. ätlig groda för att ta ett lokalt exempel. Det finns även fall där arter är geografiskt separerade men fortfarande är så pass lika att de kan få (fertil) avkomma, de har alltså inte möjlighet att hybridisera i naturen (förutom fall där människan introducerat arter i nya miljöer) men t.ex. i fångenskap.
Så för att återgå till den egentliga frågan - normalt sett kan man inte korsa två olika arter och i de fall det är möjligt är det sällan avkomman är livsduglig och fertil. Om det går att korsa panter- och jemenkameleonter vet jag inte men jag tvivlar på det.
Bra skrivet! Jag tänkte bara fylla på lite för de som är intresserad.
Artbegrepp (och därmed hybridisering) är oftast inte så simpelt som det kan verka som. Först och främst måste man komma ihåg att begreppet "art" är något som människor kommit på som ett sätt att kategorisera organismer. Problemet blir att arter inte är så perfekt kategoriserade och separerade som vi människor gärna vill att de ska vara. Detta beror på artuppkomst är en konstant pågående process, utan tydligen "hållplatser" eller stopp, där nya arter tydligt separeras från andra. En enkel liknense skulle kunna vara att ta en färgskala som denna, och sedan försöka separera dem i färgena blått, rött, svart och lila. I extremefallen (kanterna) är det inga problem, men sedan blir det mer och mer problem med konkreta definitioner.
Så, hur kategoriserar vi arter? Detta är inte heller en enkel fråga att besvara. Det finns idag ett flertal artbergrepp (som azaem var inne på), och beroende på vad man är ute efter (i t.ex. sin forskning) så används olika begrepp, där alla har sina för- och nackdelar. Man till exempel kan prata om morfologiska artbegrepp, som fokuserar just på morfologiska aspekter, medan det fylogenetiska är strikt släktskaps- och DNA-baserat. Det vanligaste artbegreppet är just nu det sk. "biologiska artbegreppet", vilket har sitt fokus i frågan "Kan fertil avkomma produceras?". Detta, likt de andra artbegreppen, har sina fördelar men är långt ifrån perfekt. Till exempel är då helt partenogenesa organismer (t.ex. jungfrugecko (Lepidodactylus lugubris), för att ta ett herpetologisk exempel) inte en egen art, trots att den kan reproducera och är skild från andra liknande geckoarter. Andra problem blir med arter som kan reproducera rent fysiologiskt, men som inte gör det i naturen, t.ex. eftersom de har olika habitat, levar på olika kontinenter, eller helt enkelt inte kan rent mekaniskt. Detta innebär att vissa organismer klassas som egna arter, trots att de mycket väl kan reproducera (och få fertil avkomma) om man samlar in dem från olika delar av världen och stoppar dem i samma låda.
Om man återkopplar detta till arters gradualitet kan vi ta ett annat herpetologiskt exempel som skapar problem med artbegrepp. Ensatina är ett släkte lunglösa salamandrar, vilka bildar sk. Ringarter (ring species). Släktet består av ett flertal arter som lever runt ett berg, där de arter med angränsade utbredningsområde kan reproducera och producera fertil avkomma, men inte de som är på varsin sida om varandra.. Detta skapar en slags ringgradient, ett reproduktionsbaserat artbegrepp bli minst sagt knepigt.
Precis som azaem påpekade har vi ätlig groda (Pelophylax kl. esculentus) i Sverige, vilket är en hybrid ursprungligen mellan sjö- och gölgroda (P. ridibundus och P. lessonae resp.). Detta är dock ett stort problem utifrån det biologiska artbegreppet, då alla tre arterna bildar ett komplext hybridiseringsystem, som egentligen innebär att alla tre skulle kunna klassas som en art.
Slutligen vill jag bara säga att ja hoppas att någon har nytta av detta, lite väl massiva, inlägg. Jag ville mest belysa svårigheten med begreppet "art" och försökta sprida lite kunskap om att det inte alltid är så enkelt som man kan tro. Jag vill också säga att jag definitivt är emot att försöka skapa hybrider hur som helst inom hobbyn bara för att det är coolt.