Hur väcktes ditt intresse för terrariedjur?

Intresset för reptiler började nog redan innan jag kunde gå, i alla fall om man frågar mina föräldrar som har berättat att en kopparorm kröp upp och la sig igämte mig när vi var ute och hade picnic, då var jag bara 6 månader gammal.

Om jag själv skulle säga när intresset började för mig skulle jag nog säga i 7 års åldern i mina barndoms trakter Småland då jag och min kusin plockade snokar och huggisar och la dem i spannar för uppvisning för mossan, vilket inte var en lika entusiastisk upplevelse för henne, då hon led (RIP) mossan av notorisk ormforbi, viket jag och min kusin tyckte va jätte kul att se henne hoppa på stolar och klättra på köksbänken när vi kom in. Nog om dom grymheter jag utsatte min mor för.....

Det värkliga intresset med hållande av reptiler som husdjur kom nog inte förren min far fick bort då jag och mossan flyttade ner till hennes barndoms stad Halmstad och jag för första gången kom i kontakt med de lite mer exotiska arterna som då fanns lite sparsamt i zoohandlen, detta skulle jag tro va 1988 och jag var då 10 år gammal när jag fick min första reptil eller rättare sagt anfibie för det var en rödbukad eldbuks salamander året där på ville jag upp på land så en Vattenagam införskaffades, men jag kännde redan då att något saknades och frågade min mor om jag fick skaffa orm..... svaret blev givetvis ...NEJ... Så det blev fler ödlor i stället, Inte förren jag flyttade hemifrån som 18 åring kom första ormen, en liten rutsnok, som bodde i ett terrarium på hjul för att vara lätt att flytta undan när mossan kom, för hon hade inte ens gått in om hon vetat att den fanns i lägenheten. Några år senare gick även min mamma bort och då blev det lite enklare att skaffa ormar, om jag skulle lista alla ormar jag haft fram till i dag skulle ni nog sluta läsa efter de första 20 så vi skiter i det:D

Som sagt har jag inte haft en enda ödla sedan dess utan enbart ormar, det började med att jag försökte mig på uppfödning av majsorm i ett antal år, men kände inte att det var min art, så jag provade på lite avel av kps, nu känndes det som att man började närma sig, 2011 bestämde jag mig för att lägga ner all kp avel och i stället testa boa avel och där lär jag nog bli kvar då jag finner dessa ormar alldra mäst tilltalande så i dag driver jag Realboas som grundades av mig och min fru 2011 och i år 2014 fick vi den första boa kullen vilket vi är otroligt glada för... My life story in short.

Väcker liv i denna tråden på nytt här:)

Mitt intresse startade i väldigt tidig ålder, vet inte exakt hur gammal jag kan ha varit men på den tiden bodde jag och min familj en bit utanför en stad som heter Salta som ligger i norra Argentina och gränsar till Bolivia. Vi hade ett stort hus med en stor trädgård och med mycket djurliv. På baksidan av trädgården rann det en liten bäck tvärs igenom hela trädgården där många djur samlades.

Vid den här lilla bäcken utvecklade jag två av mina allra största intressen, det ena var fiske och det andra var intresset för reptiler och allehanda kryp som fanns där.

Jag minns att jag brukade fånga grodor, spindlar, maskar, larver små blindormar mm. Vi hade också en liten koloni med bältdjur som levde i trädgården. Det hände ofta att det fanns andra ormar där också, en av dessa arter var om jag inte minns helt fel Bothrops jararaca som jag blev väldigt varnad för, men då blev såklart dessa ännu mer spännande i min mening :P

Några år senare flyttade vi tillbaka till Sverige och efter ett tag så fick jag lov av morsan att köpa en klockgroda som blev mitt allra första terrariedjur. Det slutade dock inte där utan jag skaffade snabbt ett par salamandrar och efter massa tjat hemma så lyckades jag få igenom min vilja att skaffa ormar!
Jag fick mina första majsormar när jag var 13 år gammal och var sedan helt fast! Och till slut hade jag hela mitt rum fullt med terrarier.

När jag blev lite äldre så kom jag i kontakt med en kille som bodde några hus bort från mig som hade stor vana av både giftormar och stora boa/pyton. Vi blev bra vänner och han blev lite av en mentor och ett bollplank för mig för att lära mig mer.

Därefter har det rullat på och intresset har inte sinat utan det har snarare växt sig starkare.

Har tyvärr inga djur för tillfället då jag valde att sälja av allt på grund av att jag lade väldigt mycket tid på min musikkarriär bland annat som gjorde att jag till slut kände att jag inte hade tillräckligt med tid över. Nu är det dock lugnare och jag planerar att så småningom i lite mindre skala starta igång hobbyn på nytt :)

Vänner omkring mig har haft terrariedjur. Första egna var en ögonfransgecko jag fick ta över.

Djur och natur i allmänhet har alltid intresserat mig . Jag har fått berättat för mig att jag satt klistrad framför TV'n varje gång Ett med naturen visades och min första bok som jag lånade på biblioteket handlade om ormar. Mitt intresse för reptiler och amfibier väcktes ordentligt när jag var hemma hos en granne för första gången och såg hans Horngroda, ormar och Gröna leguan, jag var nog 9-10 år. Efter det så tjatade jag mig till en salamander av något slag som jag hade i några år. När jag var 13 år så var jag på en resa i Afrika vilket var ett paradis för en reptilintresserad. Jag lyckades få med mig en skink hem från Afrika (jag vet, inte bra..) och efter det så blev det olika ödlor, ormar och grodor.
Nu har jag haft ett uppehåll från hobbyn i nästan 15år och har precis hittat tillbaka.

Jag har alltid tyckt om de flesta djur. När det gäller terrarie- och akvariedjur har vi i familjen haft fiskar, ormar, sköldpaddor och ödla. De flesta tillhörde min bror, för som liten var jag mer intresserad av hundar och marsvin. Men nu i vuxen ålder har reptilintresset vaknat hos mig också. Jag antar att det började genom att jag hängde på hundforum, och när jag kände mig "klar" gick jag över till katter, efter det blev det gnagare, och nu senast reptiler. Jag äger inga just nu, men planerar att köpa en leopardgecko på nästa mässa jag har möjlighet att gå på. Sen hoppas jag att det blir fler, och kanske till och med en orm eller två...

Min pappa introducerade mig tidigt, jag var bara fyra år när jag fick gå med honom till alla kända huggormsvisten på våren 1959. Vi hade åtminstone tio huggormar boende i sina hemområden i direkt anslutning till gården. Första gången jag tog hem en huggorm var jag inte ens sex år fyllda. På dyngstacken fanns på våren många mycket stora snokhonor och man kunde hitta massor av ägg. Sandödlor bodde under ladugårdsmuren och när jag första gången fångade en sådan, fick jag erfara att de minsann har ett bett som heter duga. Den hängde från pekfingret och det gick hål på skinnet på mitt finger.

I tonåren köpte jag min första "exotiska" reptil, det var en indisk råttsnok (Ptyas mucosus). Jag hade läst Jan Lindblads bok där han på en av bilderna har en sådan på sitt skrivbord. Mitt exemplar var dock inte möjligt att hantera så, han var mer än lovligt vild och aggressiv och högg mot allt som rörde sig, till och med sin egen skugga. Han hade ett riktigt "boxarnylle" med valkar på nosen av alla krockar med väggar och glas. Ganska snart därpå köpte jag mitt första par bruna regnbågsboa (Epicrates Cenchria maurus). I mitten av 70-talet, när jag skaffat en egen lägenhet, hade jag massor av olika ormar, det var colubrider, boider, viperider och någon elapid högt och lågt i min lägenhet. Jag vet inte hur många djur jag hade, men det var långt över hundra under sommarhalvåret när ungarna föddes. Ibland hade jag så många ungar att jag gav bort dem. De som producerade mest var de afrikanska mullvadssnokarna (Pseudaspis cana). Som mest hade jag tre vuxna honor som gav runt 30-40 ungar vardera (de föder färdiga ungar).

Redan i början av 80-talet avvecklade jag giftormarna och satsade på enbart ogiftiga ormar istället. Snart insåg jag att boa- och pytonormar tog löjligt mycket plats, så jag ändrade inriktning än en gång och koncentrerade mig på colubrider, mest Elaphe och Lampropeltis. Jag bodde i Göteborg mellan 1981 0ch 1984 och då blev det många resor till bland annat Danmark och England eftersom tillgången på Lampropeltis i Sverige var skral.
I början av 1993 träffade jag min fru som sa att hon hade ormskräck, så jag avvecklade hela verksamheten. Under sommaren 2004 var jag på nätet och letade sköldpadda åt våra barn och då snubblade jag in på Repti.net. Där såg jag vilken skillnad det är på tillgänglighet och priser på djur nu jämfört med när jag slutade. Reptiler som var omöjliga att uppbringa då, finns det nu svensk uppfödning av. Priserna är fånigt låga idag. Jag fick nästan lika mycket betalt 1976 för mina boaungar som de kostar nu.

Nåväl, jag beslöt att starta om i liten skala med några mjölksnokar. Tanken var att jag skulle ha terrarierna hos en kompis några mil bort, men då skulle jag vara borta två kvällar i veckan och det gillade inte familjen. Det löste sig med en kompromiss. Jag fick bygga om och isolera upp ett 8 kvadratmeter stort utrymme i ett uthus. Där fick jag ha ormar för min fru förutsatt att de aldrig kommer in i bostadshuset. Nu har jag mina 14 terrarier därute + en del petboxar i olika storlek för juveniler.

Riktigt kul tråd. Jag gillar den skarpt.
Har för mig att jag skrivit det tidigare, men kan väl ta min berättelse ändå.
Jag har tyckt att det varit otroligt intressant med herptiler så långt jag kan minnas. När jag gick på dagis, så fick vi in ett gäng grodyngel som vi fick se utvecklas. Jag blev frälst direkt och tjatet på mina föräldrar som kom efter om att vi såklart var tvungna att ha grodyngel hemma var säkert mindre kul för min mor och far. Eftersom våren var över så hittades såklart ingen grodrom trots letande. 

Min storasyster ville ha kanin något som vi åkte ut för att köpa utav en uppfödare som bodde ute på en gård. Jag, ett par år yngre tyckte såklart att det var väldigt orättvist och uttryckte väl detta, varpå mannen på gården lyfte en bjälke som låg vid husknuten och fångade en vanlig padda och gav mig. Denna paddan var enögd, och fick namnet Max. Dagen efter hittade även min far en större padda i vår källare som jag döpte till "Maxson". Dessa två paddor hade jag en hel sommar och matade dem med mask och andra kryp. Mitt intresse för groddjur blev väldigt starkt tack vare de två, och alla nästkommande paddor som hittades under min uppväxt fick "Max-inspirerade" namn. När sommaren var över och skolan skulle börja, släpptes paddorna ut under huset. På helgerna så kröp jag dit och där satt oftast de två krabaterna och såg ut att vänta på mig, eller snarare på masken jag hade med mig. Detta var såklart många år sedan nu, men ibland kan man undra vad som hände med min Max och Maxson.

 

Har alltid älskat djur och har haft det under hela uppväxten.

Reptilintresset började när jag var liten och särskilt ormar då. 

Tyckte de var intressanta då de kunde röra sig utan ben. Tog hem min första orm när jag var 11 tror jag. En californisk kungssnok. (Min mamma hatade mina ormar men de bodde i mitt rum så det var ok.)Efter det blev det lite olika ormar. Bl.a Boaormar och majsormar. Min syster var ödlemänniska och hade bl.a en skäggagam.

När jag och min man flyttade ihop (06)hade jag med mig ett "zoo" med fåglar, möss, råttor, fiskar och en majsorm. 
2012 flyttade vi och vi kunde inte ta med vårat stora terrarium med en majsorm så vi sålde honom (något jag ångrar) . Har haft lite spindlar till och från men sista dog 2012/3 någongång och vi var utan ett litet tag. Sedan fick vi kontakt med en jättetrevlig kille som vi köpte lite djur ifrån. Med tiden har det blivit några fler och nu har man terrarier lite varstans. (igen)

 

 

Jag är ju alldeles nybliven geckomamma men att vi skulle ha har planerats i ungefär två år.  Jag är uppväxt med djur och vet också hur viktigt det är att man läser mycket och vet vad man binder upp sig på. Att det var reptil var självklart. Dels tål jag inte pälsdjur. Dels hade jag en kompis som ung som via sin orm väckte reptilintresset. (Fick aldrig ha reptil som barn för pappa :) )
men det tog lång tid att veta vad vi skulle ha. Jag behövde ett djur som passade både mina rutiner och barnens (som bor här på deltid) och vi började egentligen titta på sköldpaddor för ett par år sedan men insåg att det inte passar oss. Tittade vidare på skäggisar (som är sonens drömdjur nu) men jag kände mig inte redo för skäggis då och när jag fick träffa en geckodam i en djuraffär var det kört. Några månader efter det mötet hade vi köpt terrarium och Foderdjur och väntade bara på att få hem geckos. Två underbara tjejer har vi nu. Och vi är helnöjda  med dem även om vi insett att det är en hel värld av föreställningar som florerar på nätet om både skötsel, underlag, Foderdjur etcetera. 
Det är verkligen kopiösa mängder info (som vi tack och lov har en väldigt bra uppfödare att bolla med. Han har svarat på mängder av konstiga frågor) :)

Alltid älskat djur, men de första lite mer personliga mötena jag hade med reptiler var hemma hos min faster och hennes man på 90-talet. Mannen hade ett väldigt stort reptil och djurintresse. De tidigaste minnena jag har var ifrån när jag kanske var 4-5 år gammal eller något sådant när jag fick träffa hans stoora leguaner, majsormar, boaormar, leopardgeckos, sköldpaddor osv. Han hade ett väldigt stort rum ägnat till bara sina djur. De var så fina tyckte jag redan då och jag tror jag var fast redan där.
Fick dock inte ha några reptiler själv för föräldrarna, men lyckades först tjata till mig akvariefiskar, och blev ganska intresserad av akvariehobbyn, men sedan så fort jag blev myndig ungefär så vände det, föräldrarna lät en göra saker, och nu är man omgiven av drakar ;D