Diskussion om hantering

Linus skrev:
Jag anser att hantering är ett ypperligt sätt att kunna se hur djuren (främst ormar, då det är det jag har erfarenhet av hanteringsmässigt) verkar må fysiskt. Man kan se så att ömsningar skett ordentligt och även andra saker som man kan upptäcka vid en okularbesiktning. 

Utöver det så kan jag inte säga att jag kan motivera hantering. 

En observation också, förövrigt: Utifrån mina erfarenheter av dessa diskussioner så är det oftast ödleägare som bestämt menar att hantering, låta djuret gå fritt i huset/lägenheten osv. skulle vara något som deras djur uppskattar, och till och med mår bra av. Det jag då funderar över är: Är det så enkelt som att dessa djur liknar våra sällskapsdjur mer än vad exempelvis grodor, spindlar och ormar gör, som gör att deras ägare lättare tolkar in känslor i deras beteenden?

Juliscrestedgecko skrev:


Tycker också att det är ett riktigt bra sätt att se till att dom mår bra. 
Dessutom tänker jag att man ska ju inte tvinga på sig dom, men låter man dom vänjas stegvis vid hantering så minskar ju stressen. Ska man städa måste man ibland flytta dom, å då e de ju värre om dom e ovana att hanteras och stressas i högre grad. Får dom vänja sig blir det ingen stressfaktor kring att hanteras längre.

Temla skrev:
Jag tror att den enda som utsätts för stress i min familj är jag för alla mina ödlor (utom kameleonten) kräver att få komma ut ur terrariet nästan varje dag. Jag har fullt upp för att hinna se till att alla får vad dom vill ha.

Jag tar inte ut mina ödlor om dom inte själva indikerar att dom vill genom att komma fram och krafsar på glaset och klättra upp på min hand och arm när jag öppnar. Tar jag inte ut dom blir det ett himla liv med krafsande och till och med grävande för att försöka ta sig ut. Skäggisarna vill ut och springa omkring, klättra, sitta i fönstret, gå ut på balkongen och sola. Leopardgeckosarna vill ut nästan varje kväll och klättra och springa omkring på köksgolvet, Mossy geckon vill komma ut och sitta i en planta och kika en stund nästan varje kväll. Det händer vissa dagar/kvällar att dom inte är på humör (och jag kan pusta ut ett tag) och då indikerar dom det tydligt genom att inte komma och "bråka" vid terrariedörrarna. Jag har stora terrarier, bra värme, ljus, inredning.. allt de behöver, men de vill ut en stund ändå. Tro mig - jag skulle föredra om det inte var på det viset. Matte är trött. 

Vet inte mycket om ormar, och har inte så många ödlearter så jag kan bara uttala mig om mina. Jag hanterar dem bara i den mening att jag flyttar på dom från en plats till en annan, inget  "gosande". Undantaget är när skäggisarna ibland vill sova vid min hals eller sitta och kika runt på min axel ibland. Men det är också deras val - dom sätter/lägger sig där själva och går också därifrån själva om de tröttnar.

Som någon tidigare skrev på forumet.. man lär känna sina djur och lär sig känna igen när dom är lugna, rädda, stressade, trötta, hungriga, sjuka etc.  Har man en reptil som aldrig indikerar att den vill komma ut så respekterar man det. Har man en som tydligt visar att den vill komma ut så kan man ju vara bussig och låta den få det en stund. Har svårt att tro att det skulle vara skadligt, även om kanske luftfuktigheten och temperaturen inte är perfekt den stunden dom är utanför terrariet. Är övertygad om att deras psykiska hälsa överväger eventuella skillnader i klimat, d.v.s. om djuret är tillfreds med sin levnadssituation (lugn och harmonisk, och får sin äventyrslust tillfredställd) så tror jag det återspeglar sig i djurets almänna hälsa.

Låt djuren välja själv... helt enkelt. Om det finns förutsättningar för att på ett säkert sätt ta ut dom en stund, om dom själva vill det, så ser jag ingen fara i det, även om jag inte jag bevisa det vetenskapligt.

Vad gäller forskningen i ämnet undrar jag hur den gått till. Har dom testat tama reptiler som är vana vid hantering eller reptiler som inte är vana vid det? Hur i detalj har undersökningen gått till? Vilka typer av ödlor har ingått i testerna? Vem som helst skulle ju bli stressad om det kom okända jättar i vita rockar och satte mätelektroder på en, till exempel.  Undrar om jag mätte mina djurs stressnivå om det skulle påvisa samma sak. Är mycket tveksam till det. Dom visar inte upp någon som helst rädsla eller stress när jag tar ut dom, tvärtom. (Med undantag av en skäggagam jag har hand om som är folkskygg... han blir stressad/rädd så fort han ser en människa och vill bli lämnad ifred - vilket han också blir.) 

Näe, reptiler kan inte avgöra själv vad som är nyttigt för dom.. precis som småbarn inte kan det och föräldrarna måste besluta för dom vet bäst.  Men försöker man inte i möjligaste mån iallafall att göra barnen glada genom att låta dom få göra det dom vill ibland - även om det finns en liten risk att dom kan.. typ.. ramla och slå sig?  Ska man låsa in dem bara för att vara på den säkra sidan att det aldrig händer nåt? Vad mår barnen bäst av? Vara inlåsta och skyddade mot alla faror, eller givna lite frihet om dom så önskar, även om det innebär en liten risk för deras hälsa? Man utsätter dom trots allt alltid för en viss risk när man går ut med dom... till och med när dom springer runt och leker i lägenheten. Det säkraste stället för ett litet barn borde ju vara en bur. ehum... skratt... Nu överdriver jag som synes - men tycker det är en rätt bra liknelse. 

En sån här tråd, där vi kan prata om det här lugnt och sansat och utan sarkastiska kommentarer vore toppen. Hoppas den respektfulla tonen håller i sig. :) 

 

 

ormarna skrev:

Själv tycker jag att det är upp till var & en jag däremot är för hantering av framför allt icke giftiga djur(ormar i mitt fall).En orm i flera generationer kommer då bli mer lätt hanterlig i fångenskap jag tar ut mina ormar 15min ca varje dag dock inte för at gosa utan som i föregående inlägg se att djuren mår bra en annan sak som är tänkvärd vi mäniskor är varmblodiga en orm växelvarm å kan därför dra nytta av våran värme efter som mäniskan är sina egna kärnkraftvärk varför vara snål med värmen när de behöver den å vi har tillräkligt.Men hanteringen av djuren SKA alltid ske på djurens villkår.Tycker dom inte om att bli hanterade så låt djuret va(med andra ord ge faan i å kladda på djuret!)

psyjoh skrev:

Får jag bara lov att fråga hur du ser på djuret om hen vill bli hanterad eller ej och då framförallt ormar i ditt fall. På sköldpaddoroch ödlor kanske det är lite lättare att se...?

KANDARBA skrev:
Vad föregående talare tog upp vart att djuret blir mer lätthanterligt efter några generationer i fångenskap. 
Och det tror jag att dom blir med. Men det gäller att man hela tiden plockar ut dom snällare inviderna för att avla fram så snälla djur som möjligt. 

Exempel vi gjorde så med kor. 
Idag har kor ingen agresivitet kvar utan dom är snälla och lunkar runt bara. 
Men visst det tog några hundra år innan dom blev som dom är idag.
Men djur man avlar på som man gjorde med kor har svårt att anpassa sig till andra miljöer där vi inte matar dom. 

Det jag menar om man har gjort det tidigare med andra arter så vore det inte omöjligt att göra det med fler.
Alltså att få dom tama. 

Själv behandlar jag inte mina djur mer än nödvändigt & alltid så lite som det går. För jag tycker att vilda djur ska vara vilda. ^^