Skäggagamer i grupp (obehaglig bild).

En tankeställare till alla er som huserar skäggagamer i olika storlekar tillsammans :) Verkar vara rätt vanligt nu att människor har flera skäggagamer i samma terrarium, därav tankeställaren!

En liten varning för bilden hade varit uppskattat.

Ja där ser man, ingen trevlig bild men det är fan viktigt att folk ser denna. 

Överallt ska folk prompt tvinga in flera individer av reptiler på begränsade ytor och så länge de inte bokstavligen äter upp varann som på denna bilden, så förutsätter många att deras terrarieinvånare är bästa vänner.

Reptiler fungerar inte så och här har vi ett av bevisen, i bilden som Jonas postar.

Jag provade att hålla en av ungarna jag fick utanför både mammans och pappans terrarium och båda flög fram till glaset och skulle hugga direkt. 
Poängen är att ska man ändå tvunget hålla dessa tillsammans är storleksskillnaden mkt viktig att tänka på.

Vill bara flika in att jag tidigare sett samma sak ske på skäggisar som var i storlek med den som är i munnen. Båda var i princip samma storlek och kom från samma kull, den andra var endast ett par centimeter större.

Burken var ca 200x60x60, allt kan hända

Den enda reptil JAG känner till som lever i par är Leachisar, som jag läst där hane å hona väljer samma håla att sitta i, men då är dom ju lika stora, en vuxen skulle nog fortfarande äta en liten :P

tropiocolates tripolitanus lever faktiskt i små grupper, och du kan ha både flera hanar och honor tillsammans utan problem. Du kan även låta ungarna kläckas i samma terrarium och de ska inte skada dem. Hanarna ska tillochmed vakta äggen. Men det är knappast hur de flesta reptiler beter sig.

Finns ju en skinkart som har samma partner 20-30 år, alltså samma livet ut och bor de ej ihop så letar de uppvarandra. Finns även en flera andra skinkarter som lever hela familjer i hålor och klippor. De flesta hemmahörandes i Australien. Vet dock inte hur det hade funkat i fångenskap.

Fast i det vilda har de ju möjligheten att dra där ifrån när det inte passar, i fångenskap blir det inte så lätt.

Beror ju väldigt på hur på varandra arten är, och hur långt ifrån de behöver vara från varandra för att känna sig ensamma. Jag har ingen aning hur stor yta en skink brukar röra sig på en dag, så ett stort terrarium kanske är nog. Eller så kanske det är alldeles för litet.

Jag har tre stycken tropiocolotes, - två hanar och en hona - i ett 50Lx30Hx30B (ödlorna blir ca 5cm)med en bakgrund full med springor de kan ligga i, och hålor i marken. De verkar inte bekymra sig om varandra över huvud taget. Snarare tvärt om faktiskt. Bland annat har de ett speciellt läte de gör när de hittar vatten, och jag kan inte annat än att anta att de använder det för att kalla på de andra. I början så gick en till vattnet varje natt, började kalla på de andra två, som båda kom rusande sen stod de där och lät i några minuter. :D Nu har de nog insett att det alltid finns vatten för de har slutat med att vara helt exalterade varje gång de hittar det. De kallar även på varandra, och går och letar upp varandra om ingen svarar. 

Så det verkar finnas några undantag, även om där inte är många. Nu har jag haft dessa sen i våras, så inte så länge. Så det är ju inte omöjligt att de kommer att börja bråka längre fram. Ingen antydan på det änsålänge.