Sköter vi våra leopardgeckos rätt?

SÖK
Logga in för att posta i forumet
Sida av 1

28
29
Moroten89:
Hejsan!
Jag blev medlem här nu precis eftersom jag tänkte jag ville ta upp den här frågan på den svenska scenen.

Som rubriken lyder, sköter vi våra leopardgeckos rätt?
Vi lär oss att ödlorna är ökenlevande, vill ha det torrt, bara lever på marken osv. men det finns ett problem.
Det mesta vi verkar kunna om arten är sådant som vi har lärt oss genom att hålla djuret i fångenskap, men om man ser till studier i det vilda så ser vi en annan bild.

Studier har gjorts i det vilda av Sharif Khan i Pakistan och han hittade en del matnyttig fakta som står att finna här, jag har faktiskt arbetat med att översätta större delen av det här verket till svenska.

www.researchgate.net/profile/Muhammad-Khan-426/publication/304381063_leopard_gecko_Eublepharis_macularious_from_Pakistan/links/576d854208ae62194742460e/leopard-gecko-Eublepharis-macularious-from-Pakistan.pdf

Det finns även en Youtube-video som tar upp samma ämne här:

www.youtube.com/watch?v=L2moaEo_P00

Khan nämner bl. a att geckorna främst förekommer i stenhögar i halvöknar med gles vegetation, men även i skogspartier, i murar eller där man har lagt vattenrör. De tycker däremot inte om öknen och uppehåller sig helst inte där det är sand.
Han nämner även att ödlorna som lever i skogsområden söker sin tillflykt högre upp bland träden i ihåligheter bakom barken. En annan sak han noterar är att under monsunsäsongen, när luftfuktigheten når snudd på samma nivåer som i regnskogen, då blir de som mest aktiva, under fuktiga, varma nätter och likaså när de bygger bon i rörschackt så är det just fukten de verkar dras till.
När det sedan kommer till dieten så verkar de vuxna individerna äta de flesta insekter som kommer i deras väg, men en stor del av deras föda består i andra ödlor eller blindormar.
De lever i kolonier också där de vilar ihop på dagarna och sedan på nätterna sprider de ut sig i sitt sökande efter föda.

Enligt informationen vi fått fram här så verkar det som att vi bör revidera hur vi huserar dem. Större terrarier, högre, med gott om gömställen och utrymmen att klättra på. Samma regler gäller som innan, aldrig två hanar, men en hane med flera honor, eller bara honor funkar.
Andra studier jag sett, som jag tyvärr inte har källa på i nuläget, verkar även göra gällande att ödlorna trivs bättre i sällskap än själva, men under förutsättning att man tillgodoser dem med tillräckligt med gömställen och utrymme.
De bör även ges tillgång till både fuktiga och torra gömställen hela tiden, så alltså inte bara en fuktig hydda när de ska ömsa. Min ödla föredrar faktiskt den fuktiga grottan mest av alla gömställen.

Har någon annan av er också läst om detta tidigare? Det framstår ju mer som att man ska ha en miljö som i mångt och mycket liknar den man ger en afrikansk tjocksvansgecko.

Jag har som sagt översatt Khans text (mestadelen av den) till svenska, kan posta den om det finns intresse.

24
25
MariaLewisia:
Tycker all sån här forskning är intressant och läser mycket artiklar själv, både för skolarbete och för eget nöjes skull. Överlag håller jag med om att leopardgeckos ska ha tillgång till ett större urval av ställen att vara i sitt terrarium. Mina två tjejer fyller båda 10 år on några månader och jag har haft dem sedan de var tre månader gamla. Har gått igenom några olika utformningar av deras respektive terrarium och kommit underfund med att en torr, platt och stenig miljö inte passar dem. Båda trivs med att ha en bioaktiv miljö med en gradvis förändring från lite fuktigt till torrt där de själva kan välja vart de vill vara. Min ena tjej älskar att klättra och har därför fått extra grenar att klättra runt på men med aktsamhet för att bygga för högt. Hon ska kunna trilla från högsta punkten utan att göra sig illa.

Något man måste ha i åtanke med studier av individer i det vilda är att dessa inte är identiska med våra egna. Det var inte speciellt länge sedan man insåg att de studier som gjorts av vargar i fångenskap inte alls stämde överens med hur en vild vargflock fungerar. Det är endast i fångenskap som begrepp som alfa och beta och olika hierarkier uppstår. Vilda vargflockar består av små familjer där det huvudsakligen - men inte uteslutande - är mor och far som bestämmer. Kollade man ännu närmare på gatuhundar i flock, vars beteende man utgått härstammade från den felaktiga uppfattningen av vargarna, så ser man där en helt annan konstellation där hierarkin är flytande beroende på behovet och vem som är bäst i vissa situationer. Aggression, undergivenhet, dominans, osv är alla tillfälliga. Samtliga hundar visar samtliga beteenden beroende på situationen.
Tar man detta i åtanke är det svårt att säga hur alla våra tama leopardgeckos, som mestadels levt solitära liv under generationer, skulle reagera i grupper. Och till skillnad från en naturligt formad grupp som finns i naturen så skapar vi grupperna på onaturlig väg med individer som inte lärt känna varandra på samma sätt och som inte har en utväg ifall det blir bråk. Det kan leda till onödigt mycket stress som jag inte vet om jag kan stå bakom riktigt. Det kan fungera hur bra som helst, men det kan också bli riktigt dåligt. Stress är inte alltid synlig och kronisk stress är bland det mest skadliga vi kan utsätta våra djur för. Att ha en gecko som mår till synes bra kan i själva verket hela tiden vara rädd för sin granne som ofrivilligt stöts på eller lämnar sin doft, och i värsta fall leder det till en för tidig död endast på grund av de stresshormoner som kroppen inte haft möjlighet att bryta ner för de hela tiden fylls på. Lite stress då och då är okej, men konstant är skadlig.

Sen måste man ha biologisk mångfald inom arten i åtanke. Olika nichar/selektionstryck kan skapa grupper av individer som under lång tid blivit tillräckligt anpassade för en viss situation eller miljö som en annan grupp inte skulle klara av. Om man satte tusen geckos i en helt ny miljö skulle kanske tio överleva länge nog för att fortplanta sig. Deras avkommor har samma förutsättningar att leva lite lite längre än andra, och deras avkommor i sin tur kommer bli ytterligare lite bättre. Alltså är det svårt att dra alla leopardgeckos över en kant och säga att alla individer kan anpassa sig till vad som helst för miljö. Djur från en grupp som överlevt i områden med stark torka under många många generationer skulle t ex. möjligtvis ha svårt att trivas i ett plötsligt mycket fuktigare område, och vice versa. Kan tänka mig också att de som vandrat till platser med högre luftfuktighet också har anpassat sig till detta genetiskt. Djur som lever i torr luftfuktighet får lättare luftvägsinfektioner om fuktigheten kraftigt ökar under längre tid. Det är därför man måste vara försiktig med just fuktiga områden till t ex. leopardgeckos om de är allt för kära i dem. Det kan leda till infektioner både i luftvägarna och på huden om de endast spenderar sin tid i fukt.

Nu blev det här jättelångt men det är precis sånt här som jag pluggar och dessutom jobbat med att informera folk om i mitt jobb inom djursjukvården, så det kändes dumt att inte skriva det jag kan.

Medlem i SkHF
1062
1213
NellyNiklas:

Moroten89 skrev:
Hejsan!
Jag blev medlem här nu precis eftersom jag tänkte jag ville ta upp den här frågan på den svenska scenen.

Som rubriken lyder, sköter vi våra leopardgeckos rätt?
Vi lär oss att ödlorna är ökenlevande, vill ha det torrt, bara lever på marken osv. men det finns ett problem.
Det mesta vi verkar kunna om arten är sådant som vi har lärt oss genom att hålla djuret i fångenskap, men om man ser till studier i det vilda så ser vi en annan bild.

Studier har gjorts i det vilda av Sharif Khan i Pakistan och han hittade en del matnyttig fakta som står att finna här, jag har faktiskt arbetat med att översätta större delen av det här verket till svenska.

www.researchgate.net/profile/Muhammad-Khan-426/publication/304381063_leopard_gecko_Eublepharis_macularious_from_Pakistan/links/576d854208ae62194742460e/leopard-gecko-Eublepharis-macularious-from-Pakistan.pdf

Det finns även en Youtube-video som tar upp samma ämne här:

www.youtube.com/watch?v=L2moaEo_P00

Khan nämner bl. a att geckorna främst förekommer i stenhögar i halvöknar med gles vegetation, men även i skogspartier, i murar eller där man har lagt vattenrör. De tycker däremot inte om öknen och uppehåller sig helst inte där det är sand.
Han nämner även att ödlorna som lever i skogsområden söker sin tillflykt högre upp bland träden i ihåligheter bakom barken. En annan sak han noterar är att under monsunsäsongen, när luftfuktigheten når snudd på samma nivåer som i regnskogen, då blir de som mest aktiva, under fuktiga, varma nätter och likaså när de bygger bon i rörschackt så är det just fukten de verkar dras till.
När det sedan kommer till dieten så verkar de vuxna individerna äta de flesta insekter som kommer i deras väg, men en stor del av deras föda består i andra ödlor eller blindormar.
De lever i kolonier också där de vilar ihop på dagarna och sedan på nätterna sprider de ut sig i sitt sökande efter föda.

Enligt informationen vi fått fram här så verkar det som att vi bör revidera hur vi huserar dem. Större terrarier, högre, med gott om gömställen och utrymmen att klättra på. Samma regler gäller som innan, aldrig två hanar, men en hane med flera honor, eller bara honor funkar.
Andra studier jag sett, som jag tyvärr inte har källa på i nuläget, verkar även göra gällande att ödlorna trivs bättre i sällskap än själva, men under förutsättning att man tillgodoser dem med tillräckligt med gömställen och utrymme.
De bör även ges tillgång till både fuktiga och torra gömställen hela tiden, så alltså inte bara en fuktig hydda när de ska ömsa. Min ödla föredrar faktiskt den fuktiga grottan mest av alla gömställen.

Har någon annan av er också läst om detta tidigare? Det framstår ju mer som att man ska ha en miljö som i mångt och mycket liknar den man ger en afrikansk tjocksvansgecko.

Jag har som sagt översatt Khans text (mestadelen av den) till svenska, kan posta den om det finns intresse.


Intressant! Kommer ta mig tiden att läsa trots att jag inte har något större intresse för arten. Generellt så gäller din huvudfråga alla våra djur tror jag. "Sköter vi dem rätt?" Med största sannolikhet nej. Här i Europa är vi dock längre fram än i exempelvis USA, utan tvekan, men när det kommer till exempelvis belysning, så har vi jobb kvar. 

Mvh
Niklas


28
29
Moroten89:
MariaLewisia skrev:
Tycker all sån här forskning är intressant och läser mycket artiklar själv, både för skolarbete och för eget nöjes skull. Överlag håller jag med om att leopardgeckos ska ha tillgång till ett större urval av ställen att vara i sitt terrarium. Mina två tjejer fyller båda 10 år on några månader och jag har haft dem sedan de var tre månader gamla. Har gått igenom några olika utformningar av deras respektive terrarium och kommit underfund med att en torr, platt och stenig miljö inte passar dem. Båda trivs med att ha en bioaktiv miljö med en gradvis förändring från lite fuktigt till torrt där de själva kan välja vart de vill vara. Min ena tjej älskar att klättra och har därför fått extra grenar att klättra runt på men med aktsamhet för att bygga för högt. Hon ska kunna trilla från högsta punkten utan att göra sig illa.

Något man måste ha i åtanke med studier av individer i det vilda är att dessa inte är identiska med våra egna. Det var inte speciellt länge sedan man insåg att de studier som gjorts av vargar i fångenskap inte alls stämde överens med hur en vild vargflock fungerar. Det är endast i fångenskap som begrepp som alfa och beta och olika hierarkier uppstår. Vilda vargflockar består av små familjer där det huvudsakligen - men inte uteslutande - är mor och far som bestämmer. Kollade man ännu närmare på gatuhundar i flock, vars beteende man utgått härstammade från den felaktiga uppfattningen av vargarna, så ser man där en helt annan konstellation där hierarkin är flytande beroende på behovet och vem som är bäst i vissa situationer. Aggression, undergivenhet, dominans, osv är alla tillfälliga. Samtliga hundar visar samtliga beteenden beroende på situationen.
Tar man detta i åtanke är det svårt att säga hur alla våra tama leopardgeckos, som mestadels levt solitära liv under generationer, skulle reagera i grupper. Och till skillnad från en naturligt formad grupp som finns i naturen så skapar vi grupperna på onaturlig väg med individer som inte lärt känna varandra på samma sätt och som inte har en utväg ifall det blir bråk. Det kan leda till onödigt mycket stress som jag inte vet om jag kan stå bakom riktigt. Det kan fungera hur bra som helst, men det kan också bli riktigt dåligt. Stress är inte alltid synlig och kronisk stress är bland det mest skadliga vi kan utsätta våra djur för. Att ha en gecko som mår till synes bra kan i själva verket hela tiden vara rädd för sin granne som ofrivilligt stöts på eller lämnar sin doft, och i värsta fall leder det till en för tidig död endast på grund av de stresshormoner som kroppen inte haft möjlighet att bryta ner för de hela tiden fylls på. Lite stress då och då är okej, men konstant är skadlig.

Sen måste man ha biologisk mångfald inom arten i åtanke. Olika nichar/selektionstryck kan skapa grupper av individer som under lång tid blivit tillräckligt anpassade för en viss situation eller miljö som en annan grupp inte skulle klara av. Om man satte tusen geckos i en helt ny miljö skulle kanske tio överleva länge nog för att fortplanta sig. Deras avkommor har samma förutsättningar att leva lite lite längre än andra, och deras avkommor i sin tur kommer bli ytterligare lite bättre. Alltså är det svårt att dra alla leopardgeckos över en kant och säga att alla individer kan anpassa sig till vad som helst för miljö. Djur från en grupp som överlevt i områden med stark torka under många många generationer skulle t ex. möjligtvis ha svårt att trivas i ett plötsligt mycket fuktigare område, och vice versa. Kan tänka mig också att de som vandrat till platser med högre luftfuktighet också har anpassat sig till detta genetiskt. Djur som lever i torr luftfuktighet får lättare luftvägsinfektioner om fuktigheten kraftigt ökar under längre tid. Det är därför man måste vara försiktig med just fuktiga områden till t ex. leopardgeckos om de är allt för kära i dem. Det kan leda till infektioner både i luftvägarna och på huden om de endast spenderar sin tid i fukt.

Nu blev det här jättelångt men det är precis sånt här som jag pluggar och dessutom jobbat med att informera folk om i mitt jobb inom djursjukvården, så det kändes dumt att inte skriva det jag kan.


Där belyser du något jätteviktigt också.
Khan nämner ju att när de jagar om nätterna så gör de det ensamma och sedan sover de ihop på dagen.
I det fallet bör man kanske tänka än större ju fler man har? Då kanske 90 cm brett är alldeles för litet.
Det där med anpassningen som du nämner är också något som man måste ha i åtanke, ja och då är det väl säkrast att gå väldigt försiktigt fram om man vill ha flera ihop och det talar ju för att "skolbokssättet" är rätt väg att gå.

Jag blev nyfiken på vilka skillnader du märkte när du gick från stenig öken till bioaktivt.
Var det samma individer som bytte miljö?
Hur reagerade de och på vilket sätt förändrades de?

NellyNiklas skrev:
Intressant! Kommer ta mig tiden att läsa trots att jag inte har något större intresse för arten. Generellt så gäller din huvudfråga alla våra djur tror jag. "Sköter vi dem rätt?" Med största sannolikhet nej. Här i Europa är vi dock längre fram än i exempelvis USA, utan tvekan, men när det kommer till exempelvis belysning, så har vi jobb kvar. 

Mvh
Niklas



Jag tror du kommer finna texten intressant. :)

Ja, när det kommer till USA så ser jag flera som rekommenderar att djuren ska ha större mått än "U.S-vanligt" (många gånger samma mått som vi kör med).
När man däremot ser filmer på folk som har djuraffärer eller dylikt, typ en video rippad från en DVD som någon säkert köpt i en djuraffär, så blir man nästan rädd ibland.
Såg en fransman som hade köpt en leopardgecko till sin familj, i ett jättelitet terrarium, och den ödlan kröp på glaset och ville ut under nästan hela klippet. 

24
25
MariaLewisia:
Moroten89 skrev:


Där belyser du något jätteviktigt också.
Khan nämner ju att när de jagar om nätterna så gör de det ensamma och sedan sover de ihop på dagen.
I det fallet bör man kanske tänka än större ju fler man har? Då kanske 90 cm brett är alldeles för litet.
Det där med anpassningen som du nämner är också något som man måste ha i åtanke, ja och då är det väl säkrast att gå väldigt försiktigt fram om man vill ha flera ihop och det talar ju för att "skolbokssättet" är rätt väg att gå.

Jag blev nyfiken på vilka skillnader du märkte när du gick från stenig öken till bioaktivt.
Var det samma individer som bytte miljö?
Hur reagerade de och på vilket sätt förändrades de? 


Tack! Är så rädd att låta besserwissig när jag kommer igång att prata om något jag är passionerad över haha. Men exakt så som du säger så ska man försöka ha två eller fler individer i samma terrarie så ju större desto bättre, även om jag själv inte med gott samvete kan rekommendera det just för stressens skull. Skyller på veterinärmedicinen där för ju mer man lär sig om stresshormoner desto läskigare blir det. Burr.

Det var samma individer som bytte miljö. Den första för ungefär 3 år sedan och den andra ett år efter när jag sett att det första fungerat. Försökte göra så gott jag kunde med research om leopardgeckos i bioaktiva terrarium innan jag fixade mitt eget, och det var helt klart värt det i mitt fall.
Det är mindre öken och mer skogskänsla skulle jag säga. Utkanten av en lövskog kanske? Den största skillnaden i terrarierna är att jag gav dem båda ungefär 10-15 cm fuktigt substrat i den svalare änden som gradvis går över i varmare och torrare åt ena långsidan och fortsätter vara svalt men torrt åt kortsidan, plus att de har egna växter och clean up crew, och att jag som nämnt innan byggt mer på höjden åt den ena som älskar att sitta högt upp.

Skillnaden på mina geckos var rätt stor! Hon som bytte först, Minka, älskar att gräva i jord, så pass att hon brukade gräva ut all jord ur sin fuktgrotta på en halvliter bara för att sprida runt den. Nu blev plötsligt blev hela hennes terrarium till grävvänlig jord. Hon gick runt i flera veckor och grävde och rotade runt tills det blev som hon ville. Mycket mer nyfiken och utforskande, stimulering med gråsuggorna som far runt (hemleverans av snacks för hon tycker dem är goda också så får fylla på då och då). Inga problem med öms eftersom de själva kan välja exakt vilken luftfuktighet som passar bäst istället för allt eller inget.

Min andra, Elli som älskar att klättra, struntade fullständigt i jorden men började genast klättra runt på sina nya grenar. Hon till och med sov på dem. Hon är en väldigt skygg ödla som inte tillåter att man ens petar på henne, och innan har hon gömt sig mer, men nu springer hon fram och kikar på en när man kommer och är mer ute i det öppna.

28
29
Moroten89:
MariaLewisia skrev:


Tack! Är så rädd att låta besserwissig när jag kommer igång att prata om något jag är passionerad över haha. Men exakt så som du säger så ska man försöka ha två eller fler individer i samma terrarie så ju större desto bättre, även om jag själv inte med gott samvete kan rekommendera det just för stressens skull. Skyller på veterinärmedicinen där för ju mer man lär sig om stresshormoner desto läskigare blir det. Burr.

Det var samma individer som bytte miljö. Den första för ungefär 3 år sedan och den andra ett år efter när jag sett att det första fungerat. Försökte göra så gott jag kunde med research om leopardgeckos i bioaktiva terrarium innan jag fixade mitt eget, och det var helt klart värt det i mitt fall.
Det är mindre öken och mer skogskänsla skulle jag säga. Utkanten av en lövskog kanske? Den största skillnaden i terrarierna är att jag gav dem båda ungefär 10-15 cm fuktigt substrat i den svalare änden som gradvis går över i varmare och torrare åt ena långsidan och fortsätter vara svalt men torrt åt kortsidan, plus att de har egna växter och clean up crew, och att jag som nämnt innan byggt mer på höjden åt den ena som älskar att sitta högt upp.

Skillnaden på mina geckos var rätt stor! Hon som bytte först, Minka, älskar att gräva i jord, så pass att hon brukade gräva ut all jord ur sin fuktgrotta på en halvliter bara för att sprida runt den. Nu blev plötsligt blev hela hennes terrarium till grävvänlig jord. Hon gick runt i flera veckor och grävde och rotade runt tills det blev som hon ville. Mycket mer nyfiken och utforskande, stimulering med gråsuggorna som far runt (hemleverans av snacks för hon tycker dem är goda också så får fylla på då och då). Inga problem med öms eftersom de själva kan välja exakt vilken luftfuktighet som passar bäst istället för allt eller inget.

Min andra, Elli som älskar att klättra, struntade fullständigt i jorden men började genast klättra runt på sina nya grenar. Hon till och med sov på dem. Hon är en väldigt skygg ödla som inte tillåter att man ens petar på henne, och innan har hon gömt sig mer, men nu springer hon fram och kikar på en när man kommer och är mer ute i det öppna.


Det här är ju riktigt intressant!
Vad har du för luftfuktighet i terrariet?
Men här ser vi också både i Khans studie och av dina egna erfarenheter, att deras miljö mer bör likna en afrikansk tjocksvansgeckos än den typiska ökenmiljlön.

Jag kan berätta om min ödla med:
Hon är en blizzard, jag köpte henne på Blocket med terrarium och allt för 1 000 kr. Hon hade en grön matta i botten, några grottor och lite sten och dylikt. Jag brukar i regel inte plocka upp mina djur mot deras vilja, men trots att hon åkt bil ända från Göteborg i en liten plastlåda så kröp hon självmant upp i min hand i princip omedelbart när vi kommit hem.
Rörande hennes personlighet så kan man väl säga att hon är nyfiken, men försiktig. Hon sticker ut huvudet då och då, vissa dagar stoppar hon in huvudet igen om jag tar in handen och andra dagar kommer hon ut, nosar och slickar på handen först, sedan kryper hon upp och vill klättra. Hon gräver inte, hon ligger gömd mest hela tiden och om hon väl är ute så är det aldrig särskilt långa stunder.
Jag gav henne bottensubstrat med sand och sten på ena sidan och på den andra sidan en blandning av sandlådesand, jord utan konstgödsel och coco husk, samt en del med bara jord och en aloe vera-växt. Därutöver har hon två konstgjorda grottor och en naturlig bestående av stenar, korkbark och lite så. Hon föredrar antingen stengrottan eller den fuktiga, men är väldigt sällan i den varma (vad jag ser iallafall).

28
29
Moroten89:
Hej!

Jag tänkte rapportera mina iakttagelser nu när jag haft min nya leopardgecko i ett par månader, men först lite bakgrundsinfo:

Gunborg (Blizzard) 3 år, bor i ett 60x45x45.
Gunborg har varm och kall grotta i plast, samt en större naturlig grotta sammansatt av stenar och korkbark. Hennes bottensubstrat består av sandlådesand blandad med jord ca 50/50.

Rut (Wild type) 4 år, bor i ett 110x30x30ish.
Rut har flera naturliga grottor och ett par jag tillverkat själv, hon har en kall/fuktig plats, en längre tunnel som är både varm och kall och en varm grotta rakt ovanför värmemattan. Hennes substrat är cocohusk på ena sidan och sand/jord på den varma, så hon kan gå på olika underlag.

Tanken var att jag skulle se om det var möjligt att husera dem ihop i det stora, men prövade introducera dem försiktigt under noggrann övervakning i en låda. Den ena smög fram med svansen upp i vädret, de iakttog varandra noga och jag avbröt i princip omedelbart och bestämde mig för att hålla dem åtskilda för evinnerlig tid.

Ödlornas beteende/personlighet:

Gunborg: Gunborg vistas sällan längre stunder utanför sina grottor, när man väl ser henne så är det när hon rör sig mellan sina gömställen. Då hon rör sig mellan gömställena är hon väldigt nervös av sig, det räcker att hon ser mig röra mig så springer hon.
Hon gillar inte heller att klättra på saker för mycket.
När det är matdags kommer hon gärna ut däremot.
På kvällarna när det börjar skymma och hennes lampa släcks så tittar hon ut. Om jag kommer fram så stannar hon kvar, om jag lägger handen framför henne luktar hon nyfiket och antingen kliver hon upp i handen och vill bli buren, eller så kryper hon in igen.
Jag plockar aldrig upp henne mot hennes vilja, men är hon på humör att bli buren så klättrar hon gärna längs mina armar.

Rut: Rut är ofta ute och utforskar, hon älskar att klättra och bryr sig inte om att jag är i rummet. Om något går att klättra på så klättrar hon, hon har t.om lyckats rymma när locket hamnat på glänt, så hon är en aktiv ödla.
Hon syns ofta ligga öppet på stenar och dylikt. När hon väl är ute så går hon gärna upp i handen och blir buren, jag fick henne handtam på tre dagar och är hon ute så sitter hon aldrig stilla. Hon har attityd däremot, om man skulle störa henne när hon ligger i grottan så kan hon bitas och när hon rymt och låg under spisen så fräste hon åt mig när jag skulle ta upp henne. Precis som med Gunborg, så låter jag henne bestämma när/om hon vill bli buren.

Vad man kan se så uppvisar de helt olika beteenden, men sedan kan jag inte avgöra om det bara är olika personligheter, eller om de beter sig olika beroende på olika inhägnader och miljö. Klart är att Rut beter sig mer förvildat, medan Gunborg inte vågar visa upp den sidan. Rut kan gömma sig lite varsomhelst, medan Gunborg bara har tre säkra alternativ och hon vill inte för långt bort från dem.

Jag har därför bestämt mig för att börja förbereda en större inhägnad åt Gunborg och därefter studera hennes beteende.
Om det är som så att hennes beteende över tid kommer förändras till att mer likna Rut, så kommer i vart fall jag aldrig mer att sätta en leopardgecko i en ingägnad mindre än 90 cm bred.

28
29
Moroten89:
En ny uppdatering här av mina studier:

Gunborg har fått ett större terrarium, 75 cm brett istället för 60 och inrett med excavator clay, släta stenar som vilar på en bädd av sand (tänkt att likna en uttorkad bäck.)
Gunborgs personlighet har inte ändrats sedan flytten, men däremot hennes beteende. Innan låg hon mest i sina grottor och rörde sig endast mellan den varma och kalla grottan, men var aldrig ute långa stunder, aldrig längre än 10-15 minuter och hon klättrade sällan på stenar och korkbark. Jag inredde det nya terrariet med fler och mindre gömställen än tidigare, lade stenar och bark strategiskt så det blev som broar där hon både kan klättra och gömma sig under, samt en stor gren tvärs över, en stor bit korkbark som en tunnel och en tunnel i excavator-sanden. Hon vågar sig ut och visats numera långa stunder utanför grottorna, helst på kvällarna då hon antingen lägger sig och "solar" på stenar, eller klättrar lite -inte för högt- alltså har hennes beteende ändrats. Hon hatar emellertid stora gömställen och använder inte korkbarkstunneln, men har hittat ett trångt utrymme inunder barkbiten som hon gömmer sig på. Experimentet har lyckats.

Det har kommit in en tredje ödla som jag adopterat in i bilden. Hon fick bo i ett par dagar i en tillfällig inhägnad med två gömställen, botten av sand och lite klättermöjligheter. Hon utforskade terrariet i all hast första dagen, därefter gömde hon sig i grottorna och vägrade komma ut ens på kvällen. När hon sedan flyttade in i Gunborgs gamla terrarium så ändrades beteendet. Det här är en ödla som älskar att klättra och har inga problem med att ligga i stora, rymliga gömställen eller att ligga ute synligt, hon kan ligga synlig i flera timmar.

De klarar sig bra i sina inhägnader, vilket får mig att ändra uppfattning till att inhägnaderna inte alls är för små, bara man inreder dem rätt.

Efter att ha läst Khans rapport och lite andra stider så var jag fast övertygad om att ett terrarium borde vara minst 90 cm brett, men väljer att revidera den en aning. Ett terrarium på 60x45x45 med många gömställen tror jag fungerar bättre än t. ex ett 90x45x45 med bara tre gömställen och lite stenar, men du kan inte variera underlaget på samma sätt i ett litet terrarium, där har vi den största nackdelen.
Något jag kommer börja implementera i framtida layouter är att de ska kunna röra sig mellan sina gömställen helt i lönndom, t. ex genom att ha någon form av tunnel långt bak i terrariet.

Nästa steg att experimentera med:
Det nämns i studien att leopardgeckos setts bebo håligheter i trädstammar upp till två meter högt, detta tillsammans med det faktum att många av dem verkar älska att klättra leder mig till att tro att de gynnas av att relativt högt i tak i sina inhägnader. I mitt 60x45x45 utnyttjas inte höjden i den utsträckning den kan, uppskattningsvis 2/3 av höjden utnyttjas inte alls, frågan är om detta kan få ödlorna att ge sig ut mer?
I den här videon bygger de ett terrarium med flera nivåer/terasser som ödlorna kan ytnyttja.

www.youtube.com/watch?v=5uqaSzwnnL4

Med tanke på att de tycker om att bo i håligheterna i gamla murar, så borde det också vara något man skulle kunna efterlikna på något sätt.
Om man gör ett försök att utnyttja höjden på sådant här sätt, så borde man rimligtvis överge värmemattor och istället använda UV-lampa eller keramisk värmelampa för att de ska kunna utnyttja värmen oavsett höjd.
Logga in för att posta i forumet
Sida av 1
Redigera inlägg
Kom ihåg att följa terrariedjur.se's regler när du postar i forumet.
Infoga youtubeklipp
Klistra in adressen till youtube-klippet nedan: (exempel: http://www.youtube.com/watch?v=VaOjDr6H0fI)

Laddar upp och infogar bild