Hur skriver man uppfödning bevis

Före mig det var länsstyrelsen som har äganderätt

Då tycker jag du skall ställa frågan till länsstyrelsen. De är ju tillsynsmyndighet för l80 och borde ha rätt kompetens för att bedöma ett intyg.

Mvh
Magnus 

Låter lite väl hårt för ett icke CITES listat djur som är väldigt vanligt i hobbyn. 
Om det nu är ett lagbrott så är det ytterst märkligt att djuren inte avlivades direkt, istället för att omplaceras. Du har inte misstolkat det där med kommersiellt syfte?

Nja, Gargoyle är väl cites B? Är det inte därför vi pratar om uppfödarbevis?

Om den inte hade varit cites B listad hade inget uppfödarbevis behövts.

Nu vet jag inte var kommersiellt syfte kommer ifrån. Känner inte till några sådana undantag till kraven på uppfödarbevis. Alla djur i fångenskap som är cites B listade skall ha uppfödarbevis. Håller man cites B djur utan bevis så riskerar man artskyddsbrott. Det är domstol som i slutändan avgör.

Men, ja. Avlivning är lite väl hårt. Jag föreslog att ta det med länsstyrelsen som omplacerat dem. Det är ju trots allt de som gjort det första spårbara felet i kedjan. Ett fel de själv är tillsynsmyndighet för.

Har du själv något förslag på hur man bör hantera en sån situation?

Mvh
Magnus 

Vart har du hittat info om att dom är cites listade.
Mig veterligen övervägs dom att bli listade.

Du jan inte skriva ett intyg i efterhand. Däremot om du får ungar på den iframtiden så är det bra om du säljer med ett uppfödarbevis. 
Sen om du skaffar fler djur så bör du alltid se till att få med ett intyg. Oavsett art.
Man vet aldrig när ett djur kan flyttas till till olika listor.

Först vill jag säga att jag tycker själv detta är ganska så krångligt. Och det verkar som jordbruksverket också tycker det eftersom de säger lite olika saker i olika sammanhang.
 

Gargoyle gecko, Rhacodactylus auriculatus, (det verkar vara den arten vi talar om?) verkar inte finnas på bilaga B i förordning 338/97. Det ser ut att vara på Bilaga D.


Jordbruksverket verkar absolut göra skillnad på vanliga, och ovanliga B-listade djur. Detta framgår mycket tydligt i olika förundersökningar genom förhör med personal från jordbruksverket. Det framgår också hyfsat tydligt på deras hemsida (vad det nu är värt?). Beroende på hur vanlig ett djur är i handeln så är det olika krav på vilken dokumentation som myndigheterna ställer för att visa lagligt ursprung. Ibland krävs bara ett uppfödarintyg, ibland krävs kopia av importtillstånd. Det beror på arten. Så två olika arter, som båda är på bilaga B, kan krävas på olika dokumentation. Mig veterligen finns inga officiella listor på vilka krav som gäller vilka arter. Detta är godtyckligt upp till jordbruksverket.

 
Om föräldradjuren är papperlös (”olaglig”) så skulle jag inte ta gift på att avkomman är det, även om en hel del tyder på det. Det skulle kunna bli rätt jobbiga konsekvenser av det dock eftersom du då kan komma att behöva styrka lagligheten i rätt många led bakåt. Ibland enda ner till den första lagliga importen. Något som ofta inte är möjligt. Hur många kan göra det med sina Pyton från Australien? Och krävs det ens (se ovan stycke).

 
Kommersiella aktiviteter (eller kommersiellt syfte som nämns i denna tråd, man får anta att det är samma sak) är ett mycket viktigt begrepp som definieras i EU-förordning 338/97, vilket allt bygger på. Enligt artikel 8 är det förbjudet att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller att för försäljning transportera exemplar av de arter som upptagits i bilaga A.

 
Det ovan gäller även för djur på bilaga B (enligt samma artikel), med undantag då den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har övertygats om att exemplaren har förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning för bevarande av vilda djur och växter.

 
Det är här intygen kommer in. Det är alltså förbjudet att utföra kommersiella aktiviteter med djur från både bilaga A och B, såvida du inte har rätt intyg (det är ett intyg som myndigheterna vill ha för att övertygas att djuret förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning).

Djur från Bilaga A är enkla dock. Här finns det officiella intyg som utfärdas av myndigheterna i respektive land. Inga konstigheter. Med djur från bilaga B blir det svårare eftersom det inte finns några tydliga uppgifter hur intygen ska se ut eller vad som ska vara med. Det är också upp till uppfödarna att skriva och utforma intygen själva. Eftersom det inte är tydligt vad som ska ingå i ett intyg för en specifik art så öppnar det för problem då alla uppfödare kanske inte utformat intyget på ett sådant vis som jordbruksverket vill. Och då kan uppfödda djur plötsligt bli illegala. Eftersom intygen inte är skrivna på rätt sätt, har med rätt uppgifter, eller om kopia av det ursprungliga importtillståndet inte finns med. Detta är ett problem anser jag. ur ska man veta vad som behöver vara med? Hur många har kopia på imoprttillstånd? 

Du kan dock äga djur från Bilaga A samt B utan att behöva något intyg. Det är bara kommersiella aktiviteter som regleras (se ovan). Jag har själv A-listade djur utan intyg (det är från egen uppfödning från djur med lagliga intyg som jag helt enkelt inte planerar att sälja och därför inte sökt om intyg). Så att avliva papperslösa djur tycker jag inte det finns något stöd för i laglig mening. Men så fort du ska göra en kommersiell aktivitet, eller eventuelt föröka dem för att sälja avkomma, så kan det bli problem.   

Det ska nämnas att det finns möjligheter för myndigheter att beslagta papperslösa djur ifall det finns starka skäl att anta att de kommer användas i olagliga aktiviteter. Dessutom har det lagts ett remissförslag på att den möjligheten ska utökas. Men just nu känner jag mig trygg med mina A-listade djur utan intyg. Men vem vet? Jag har absolut haft fel förr.