Tips om ny orm

haft lite annat för mej hehe joo gävleborg är en bra bit ifrån tyvärr! :D

blodpyton är riktigt fräcka och de är ju hyffsat korta i längd men dem tar igen det på bredden hehe.

men det lutar mot TP (: dock ska jag läsa mig in mer på "arten" innan man typ bestämmer sig :)

Kolla om du kan ge upp ett par kvadrat till terrarium också :)

Om du vill ha tigerpyton men tycker dom blir aningen för stora så är ju Python molurus pimbura ett vettigt alternativ, den blir mindre och är mycket vacker! :) Finns några st som har den här i landet!

Nämnas bör att inte alla ametister beter sig så som beskrivningen i ett tidigare inlägg. Har själv haft en ca 3m Aru ametist och visst, en handfull att hantera men inte speciellt aggro. - vilket just Aru lokaliteten är kända för. Och de blir inte så mycket större än 3m.

Nu tänker inte jag ifrågasätta folks intresse för stora ormar, personligen har jag nog alltid sett storleken på ormar som linjärt negativt - ju större desto krångligare.

Jag vill dock slå ett slag för en liiiite stor orm :) nämligen min favorit Sanzinia. 2-2,5 meter kan man räkna med, men vilka ormar!

EDIT: OBS, Sanzinia är CITES A, så annonsera inte efter dem utan tillstånd.

Tp är en orm med rejäl kraft och skulle inte rekomendera den till någon nybörjare.
specellt inte om man inte hafe erfarenhet av något större ormar innan.
Som sagt, blodpyton är mer "hanterbar" i storleken, och är ju ändå en orm med lite storlek i, och jag antar att det är det som du är ute efter:)

nybörjade e jag ju inte... eller jo inom Tp iaf men blodpyton e coola men dem ser ut som brödlimpor om du frågar mej..

och som någon annan sa i tråden någon gång måste ju vara första :) + att det tar några år innan tigern har vuxit till sig och då har man ju lärt "känna" ormens humör och beteende :)

Jag har aldrig haft en TP (skulle aldrig, i hela mitt liv) men har arbetat med dem, varav en var rent ut sagt livsfarlig. Tropikariet i HBG hade (vet inte om de är kvar, ett tag sedan jag var där) ett par - rejäla bitar - svårt att säga exakt hur stora men helt klart åt det större hållet av arten. Hej vilt gissat - 5 meter?

Hanen (Albino) var hyfsat lugn och hanterbar, med normal försiktighet, men honan (viltfärg) var ett monster, noll domesticerat beteende. På helgerna (då - 05/06) var vi bara en i skötarstyrkan, vi hade alltid walkietalkies på oss, men jag kan säga att man var jävligt försiktig när man öppnade dörren och skulle in till herr och fru Tiger... En gång låg hon precis ovanför dörren på ett ventilationsrör och även om jag kollat genom rutan först, såg man henne inte från den vinkeln. Jag öppnade försiktigt eftersom jag inte visste var hon var, men hon var så nära att jag inte hann reagera förrän hon anföll. Fick upp kroken mellan huvudet och henne tack och lov, så hon tog i kroken, annars hade hon tagit mig rakt i ansiktet. Kastade mig baklänges (och slog mig jävligt hårt, aj som fan), hon fick tag i foten/underbenet på mig och jag kan säga att det gjorde ONT, bara kramandet, hugget fick hon aldrig in eftersom jag fick tryckt ner kroken över nacken. Fick bända loss henne med stort besvär och var glad att det inte gick värre, ett sådant bett hade jag INTE tyckt om. Och en så stor orm är rent tekniskt mycket väl kapabel att döda dig om kramandet hamnar på fel ställe, som hals eller bröstkorg.
Hon hade en jävligt cranky dag, damen, skulle till att ömsa, så det blev inget städande där inne den dagen kan jag säga, det fick vänta tills nästa dag det var dubbelbemannat...

Hanen var jag aldrig rädd för, bara hade en jäkla respekt. Men honan var inte att leka med. Och grejen är att du vet aldrig vad du får. När de lade ägg och vi hade en jättehög med små kläckta monster, tog jag nog en rejäl hög bett under matningarna, hur försiktig man än var, de är snabba och aggressiva när de är små.
Ett par skulle sparas för att få till ett klappdjur, men ingen av individerna kändes säker nog att använda, ens efter ett par år när jag var där och hälsade på när jag slutat. (Då fanns en kvar sparad, men var inte säker nog som klappdjur, dock hanterbar).

Jag hade nästan mer respekt för TP-honan och den gröna Anakondan än vad jag hade för giftormarna... don't get me wrong, självklart ska gift behandlas med yttersta försiktighet och respekt, men de två stora kramarna var mycket mer opålitliga. Visst finns individer, men reptiler är reptiler och de kommer aldrig att vara helt pålitliga eftersom förhållandet mellan reptil och människa är något helt annat än med djur som går att kommunicera med. Och en stor orm som flippar är inte kul.
Jag tycker inte att du kan jämföra en Bcc - en lugn och generellt sett mycket lätthanterlig orm - med en gigantisk varelse som en TP. Dessutom är det ett REJÄLT utrymme du får räkna med till en TP.

Varken gift eller så stora ormar ska hanteras eller innehas av någon som inte har mer vana än vad du verkar ha, ta det inte på fel sätt men det slutar bara med att du eller någon annan blir skadad i värsta fall.
Lär dig hantera dem hos andra människor först, tycker jag :)

nej dem finns inte kvar :) född och uppväxt i hbg hehe :)

ja klart de finns lite grinigare exemplar dock inge fel med det igentligen då lär man ju bara sig vara på sin vakt mer och inte slarva :) men förstår precis vad du menar,

och som jag skrev längre upp i tråden så ska jag hälsa på "en gammal polare" som har en hona på 4m+ och handskas med den innan man bestämmer sig..

Det tycker jag att du gör rätt i :)