Finns det intresse att läsa om värme?

Om genomströmningen i systemet drivs på ordentligt. Jag gissar att med det inte skulle vara särskilt hälsosamt för reptiler då det blir ett ganska ordentligt drag.


Jag skulle inte kalla det problematiskt, det är helt enkelt fel ;).

I strikt mening kan vi inte prata om en gradient över terrariets längd i andra fall än då gradienten är konstant över terrariets längd. Det är den aldrig då det finns konvektion och radiativ uppvärmning längs längden. (Du tar ju upp radiativ energitransport i nästa inlägg. Den typen av transport är lite speciell, ska se om jag kan skriva lite om det senare.)
Men anta att gradienten är konstant. Om vi vidare antar att terrariet är 1.6m så ger det en gradient på 14K/m respektive 13.5K/m, med temperaturerna givna här. I praktisk mening så är inte en halv Kelvin per meter någon egentlig skillnand.

Det är inte säkert att de siffror som du ger här nu är realistiska heller. Om det blir 19.6 grader på den svalare sidan, så är det inte konstigt om det med samma värmekälla, efter en transient, medför ett litet drop i temperatur på den varmare sidan efter att den svalare sidan fuktats. Varpå gradienterna i de två fallen närmar sig varandra, mer än 0.5K/m.


För att förtydliga. Jag är inte på något sätt emot att fukta substratet för att hjälpa djuren termoregulera. Det är en annan fråga.


Det är jag fullt medveten om. Skriva populärvetenskapligt är en utmaning (redan att skriva till studenter är en utmaning i sig :)) och kräver en massa editering.

Finns google :-P

Lät det torka ur helt.
Sval sida: 24 grader.
Vattnade. 
Ett dugn senare:
Sval sida 19 grader.

Under lampan blir det fortfarande lika varmt. Strålningsvärme rakt uppifrån påverkas inte så mycket av vattnet.

Vad säger dina egna experiment?

Glasterrarium, 150 *60*70, substrat sand och jord. ventilation lite för lågt på vänstersidan och utluft via nät i tak.

5 graders förbättring av gradienten är definitivt inte att förakta.

Låter intressant.

Några frågor.
Med ett dygn, menar du samma klockslag 24 timmar senare? Mätte du omgivande temperatur under förloppet? (Speciellt lägsta omgivande temperatur är intressant.) Har du lampan på under natten?


Strålningsvärme är speciellt. Det finns ingen väldefinierad temperatur i strålningsfältet. Mätte du temperaturen med en termometer skärmad från strålningen?


Jag har inte gjort något experiment, men väl lite överslagsräkningar.

Jag har för mig att luftflödet i ett rum inte bör överstiga ungefär 0.1m/s. Baserat på denna hastighet kan man semiempiriskt uppskatta den konvektiva värmetransportkoefficienten till 0.5 W/m^2K (från ett lokalt Nusselt-tal).

Samtidigt så är den radiativa förlusten (Stefan-Boltzmanns lag, approximerat som svartkroppar) ungefär 5 W/m^2K för 1.0 grad över 19 grader Celsius, dvs 10 gånger så stor än den konvektiva förlusten. Och 61 W/m^2K för 10.0 grader över 19 grader Celsius, 122 gånger så stor som den konvektiva förlusten.

Figuren visar kvoten mellan radiativ förlust och konvektiv förlust som funktion av temperaturskillnaden. Vid 19.1 grader Celsius är konvektiv förlust jämförbar med den radiativa men blir snabbt dominerad av den radiativa förlusten (observera att det är logaritmisk skala).


Konvektiva förluster är således försumbara såvida inte luftgenomströmningen är väl tilltagen. Fuktig luft ändrar inte så mycket på detta heller.


Är vänstersidan den kalla eller varma sidan? Hur mycket av takarean är nät.


En temperaturgradient mäts i grader / meter, så att säga "5 graders förbättring av gradienten" ser lite konstigt ut.

Jag har tyvärr inte så många frågor men jag finner tråden sjukt intressant. Keep up!

Jag inväntar en färdig artikel med bra avsnitt och massa fina exemplar.

Vårt system med fuktigt substrat fungerar bra.
Vi har nåt års erfarenhet av stt tillämpa det, låta det torka ur  återfukta, så jsg är själv inte i behov av en exakt försöksserie. Jag ville ge dig ett faktiskt mätvärde som exempel. Det är ett konstant mönster. 

Hävdar du fortfarande att jsg har fel?
I så fall vsrför?

Som de flesta andra begrepp har temperaturgradient både en eller flera exakta definitioner, och en enklare tillämpning i vardagsbruk.
Om du behöver termen för ett fysikexperiment får du självklart använda samma definition som andra inom ditt område.

Men man kan utan problem använda ordet för en mindre exakt beskrivning av en upplevd verklighet.

Så, i ett terrarium, där det finns en solplats och en sval ände, kommer du inte få en exakt konrtinuerligt avtagande temperatur i grad per meter. Det är större gradient närmare lampan än längre ifrån den. och svalare åt alla håll från lampan. Och varmare vid värmekabeln.
So what. :)
Du har en hög temp, en låg, och ett område däremellan med sjunkande temperatur, så att reptilen kan välja den temp den önskar. Att inte tillåta detta att heta gradient är stt avkräva världen att de pasar in sig i din världs sociolekt. Alla som håller reptiler jobbar med att skapa en gradient. Att den inte är kontinuerlig är oväsentligt för prajtiska ändamål.

Man kan alltså utan problem säga att en art behöver ha en temperaturgradient på 20- 38 grader  och alla förstår vad det betyder. Särskilt som det i praktiken är intervallet som räknas. Oavsett terrariets längd. 

Jag förstår din invändning. Men jag tror inte du missförstår vad folk menar. Jag anger inte en gradient mef grader per meter, för att den siffran säger totalt noll av värde för mina kollegor.

Sure, jag kan säga min och maxtemp  temperaturiintervall, etc, men jag får en gradient.
Gradient betyfder gradvis övergång.
Jag mäter inte avståndet i cm mellan mätpunkterna, utan de mätpunkter som är relevanta. 

Men ok, Låt osss tala på ditt språk, och skippa gradienten.

Nu påstår jag istället att allt annat lika får jag i princip samma maxtemperatur, och betydligt lägre mintemperatur, om jag fuktar substratet på svala sidan.
Och jag hävdar att reptilen dessutom pga högre ledningsförmåga kan kyla sig snabbare, och fukta sig, och därmed själv kylas genom avdunstning. Och hävdar att isoleringseffekten av torrt substrat, och värmeanvändningen till avdunstning, bör kunna förklara mina observationer.

Jag hör dig fortfarande inte säga att jag har rätt.

Men jag ser inte heller nån förklaring från dig om varför jag skulle ha både praktiskt och teoretiskt fel.

Jag hör att jag har fel definitioner. Det räcker inte för att jag ska sluta plädera för fuktade substrat.

Jag kan köra en testserie nån gång framöver, men ser ingen anledning att bevisa för mig det jag redan ser att det fungerar. :)
Tänker att det gärna kan överlåtas till folk som undrar vilken metod de ska välja. Eller som har ett genuint intresse av att ta reda på om en mothypotes stämmer.

Jag saknar mothypotes. 
Du kommenterade inga av mina föreslagna mekanismer och hade inga försöksdata. Jag tar gärna till mig ny kunskap om jag har fel.
Men jag har inte hört nåt hållbart argument.

Har jag missförstått dig?
Håller du med om att jag ökat temperaturspannet?
Är det bara terminologin du anmärker på?

Men, jo, jag mätte med lasertermometer, flera mätplatser, flera tidpunkter. Och kan göra om det när vi har torrt igen. Men det tar sin lilla tid. :)

Om mågra veckor har vi ett nytt terrarium att undersöka bästa sätt att få maximal gradient / gradvisa förändring / variation (variationen behöver definitivt inte vsra linjär. Tänk skuggiga ytor på en gräsmatta. Och djur som konkurrerar om solplats pch därför erbjuds två. Och hsr en Retestack under ena lsmpan. Tänk inte linjärt. Tänk variation. :)  :

Det blir spännande.
Jsg saknar en hel massa teoretisk kunskap för hur man bäst får rätt volym cirkulstion / temp / uv...
Framförallt undrar jag varför vi sätter torra ödlors luftbehov till dubbelt så mycket som de fuktkrävande.

Hoppas du inte tycker jag är tjurig och gnällig mot dig. Jag vill veta mer. :)

Ny fråga.

Vi har tillgång till tre sorters värmelampor hemma för terrariebruk.
Dels infraröda  dels keramlampor, dels de kombilampor som mest avger värme som biverkan av ljusproduktionen.

Jag pratade med min pappa om hur varmt man kan få ett föremål under en lampa. Han menade att som med black box kan strålningen från objektet inte bli varmare än objektet. Lampan är varmare än luften under. och värmen i luften avtar med avständet.

Men jag menar  utan att kunna ämnet, att en lampa kan förbli sval men låta energi passera, och värma ett mål, som då kan böi hetare än lampytan? 

Stämmer det?

Är det infraröda ljuset en strålenergi medan keramvärmaren är konvektion genom luften? Molekylrörelse i gas, jämfört med fotoner?
Och vad är värmen i en HID?

Jag tror det jag försöker säga är att keramvärmaren är varmare än målytan  men att fotoner skulle kunna skapas elektriskt och deras energi under tid övergå i molekylrörelse i en svart yta som blir minst lika varm som lamppan? Tänker jag fel?

Växthuseffekten. Luften är inte varm. Ugnsplåten i solen blir het. Då är ljuskällan solen och klart varmare, men laserlampan brinner inte upp för att jag producerar skärande laserstråle. Jag tror du förstår vad jag undrar, ungefär. :)

Jag blev själv lite intresserad av värme/ventilation, jag har lagt upp en video med simulering av ett terrarie och värmematta. www.facebook.com/terrariebygge/videos/vb.695268273908740/949991485103083/ denna är ganska "enkel" och simulerar inte att "stenen" i mitten blir uppvärmd etc.