Tillstånd

Jag ska om några månader flytta till Kil och har frågat om tillstånd behövs. Jag fick till svar att tillstånd krävs för alla ormar och att jag får betala en timtaxa för handläggningen.

Ansökningsblanketten är så sjukt specifik att det känns helt orimligt, jag ska redogöra för i vilket rum ormarna ska stå, hur låsanordningar fungerar mm. 

Mao - om jag flyttar ormarna till ett annat rum, är tillståndet då ogiltigt? Mycket märkligt.

Jag förstår att man kan ha tillståndskrav för gift, men det här blir ju löjligt. 

Jag är mycket nyfiken på varför man har tillståndskrav för alla arter, när man inte har tillståndskrav för varken hund, katt eller ödla. 

Är det någon som har tagit strid för att få bort tillståndskrav? Jag funderar på att skicka in ett medborgarförslag det första jag gör när vi flyttat in.

Do it!
Någon måste ju börja och vad jag förstått så finns det väl egenligen ingen speciell anledning till tillståndet mer än den männskliga rädslan för ormar.

Det är likadant här. Tillståndet för "vanliga" ormar känns galet, som om det är anpassat för giftormar. Man ska t.ex. ha lås på alla terrarier plus att rymningssäkra rummet som ormarna bor i. Det blir ju som dubbla "lås". Då undrar jag vad som krävs om man hade haft giftorm. Instängt i låst kassaskåp kanske? :)

Jag började skriva ett medborgarförslag och fick hjälp av en från Sveriges herpetologiska förening. Det var rätt längesen och vi fastnade på det där med var gränsen för giftormar ska gå och hur man gör med baktandsgiftiga ormar. Ska en trynsnok, argentinsk busksnok och en boomslang ha samma regler? Tyvärr rann det ut i sanden och jag har inte hört av den som hjälpte mig på något år.

Bland annat Gävles kommun har ju skippat tillståndet för ogfitiga ormar. Vet inte riktigt hur det gick till men egentligen skulle ju samma medborgarförslag kunna användas i vilken kommun som helst, eller?

Jag frågade om hur det blir när jag gör någon förändring, och jag ska då alltså anmäla förändringen till kommunen men inte söka nytt tillstånd.

Det här betyder att om jag byter lås på ett terrarium, om jag flyttar ett terrarium, när jag byter till större terrarium vartefter ormarna växer, om jag köper en ny orm eller avlar fram ungar - då ska det anmälas till kommunen. 

Det känns fullkomligt orimligt att ha den här detaljkontrollen för hållning av ogiftiga ormar. Ingen annan husdjurshållning är ju kontrollerad på motsvarande sätt. På vilka grunder kan en kommun kräva det här av mig egentligen? 

Nej det här får vi nog göra något åt hörni!

[quote=fluffis]

Jag började skriva ett medborgarförslag och fick hjälp av en från Sveriges herpetologiska förening. Det var rätt längesen och vi fastnade på det där med var gränsen för giftormar ska gå och hur man gör med baktandsgiftiga ormar. Ska en trynsnok, argentinsk busksnok och en boomslang ha samma regler? Tyvärr rann det ut i sanden och jag har inte hört av den som hjälpte mig på något år.


Har du kvar skrivningen ni började på? Jag kanske kunde "sno" den till ett medborgarförslag och går det igenom kan man ju använda det i fler kommuner.

Det vore spännande om vi tar fram en skrivning som vi sen ser till att någon i varje kommun med tillståndskrav skickar in samtidigt, så ser vi till att media plockar upp det :D

storaideer

Jag tror att Gävle grundade sitt beslut på en dom i Miljödomstolen, där en man överklagat deras beslut om att inte ge tillstånd för gift och kommunen blev överkörd.

I domen hänvisas bla till att det inte är nödvändigt att ha villkor kopplade till tillstånd eftersom villkor för djurhållning redan regleras i lag.

Man hänvisar också till att det inte kan antas att människor generellt känner psykiskt obehag inför ormar, och att ett sådant obehag ändå inte kan anses tillräckligt för att åberopa hälsoskydd enligt miljöbalken.

Så ett antal år efter domen när Gävles föreskrifter sågs över tog man bort tillståndskravet helt, och ersatte det med en anmälningsplikt för giftorm. Vilket känns betydligt mer rimligt och riktigt.

De flesta sådana "tillstånd" är i bästa fall felaktiga och en del till och med olagliga. 
Sålänge ormarna är i din lägenhet har inte de med att göra i vilket rum de är i. 

Tyvärr kan jag inte alla lagarna till 100% men det är definitivt värt att argumentera emot, SHR är mer än intresserade av att hjälpa till vet jag.

Ormar har samma klassning som till exempel ett marsvin. Det spelar ingen roll om du har en taipan eller en hamster. Båda går som sällskapsdjur i lagens mening och dom har inget att säga till om. Dessa "regler" är lika mycket värda som polisens "allmänna råd" som för det mesta går direkt emot vad lagen säger. 

Jag bråkade lite med Botkyrka kommun i frågan om deras hantering om tillstånd för ogiftiga ormar och deras syn på att inhämta grannyttran. 

Klistarar in här nedan en mailkonversationen jag hade med en Miljö -och hälsoskyddsinspektör på Miljöenheten i nämnda kommun:

"Hej igen!
För att ett tillstånd ska ges måste miljöenheten först utreda om det finns en risk för olägenheter för människors hälsa. Eftersom att människor kan känna en oro och stor rädsla för ormar ges grannarna en möjlighet att yttra sig (enligt 19 kap 4 § miljöbalken). Utifrån grannyttran bedömer miljöenheten om det finns skäl att utreda frågan ytterligare.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att grannyttran i detta ärende inte har skapat osämja.

Mvh/ Carolina"

"Hej Carolina,

Ur miljöbalken går även att utläsa enligt nedan:

Miljöbalken (1998:808) 9 kap . Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

”3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

11 § Regeringen får föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, om sådana föreskrifter behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår. Regeringen kan överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter.

13 § Kommunala föreskrifter som meddelas till skydd mot olägenheter för människors hälsa får inte medföra onödigt tvång för allmänheten eller annan obefogad inskränkning i den enskildes frihet.”

Samt i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd går att utläsa

”39 § Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller 3. orm inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor.”

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för hobby och sällskap, DFS 2004:16, kap 9

”4 § Ett terrarium med giftormar eller giftödlor ska vara låst när inte utfodring, rengöring eller annan skötsel och hantering av djuren utförs. Terrariet ska även vara försett med en skylt med korrekt artnamn samt en varningsskylt med upplysning om att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor. En lokal i vilken ett terrarium med giftormar eller giftödlor förvaras ska vara rymningssäker. Ventiler och liknande öppningar i sådana lokaler ska vara försedda med nät eller andra anordningar som omöjliggör för djuren att ta sig ut. Dörrar och fönster ska hållas stängda.”

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur, DFS 2004:10, kap 6

”49 § Om en transport innehåller giftormar eller gift- ödlor ska detta tydligt anges på påsen eller lådan som djuren befinner sig i. En låda med giftiga djur ska ha ett extra innerlock av genomskinligt material för att möjliggöra inspektion utan rymningsrisk.”

Samt kommentar från Sveriges Herpetologiska riksförening på ämnet om berörda lagstycken och paragrafer:

”Kommentarer till författningarna Formuleringen ”…om det behövs för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppstår” (vår kursivering) återfinns i både miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ett sådant behov kan inte anses föreligga när det gäller hållande av ogiftiga ormar och tillstånd ska följaktligen inte krävas. Ogiftiga ormars bett är inte farligt och salmonellarisken är försumbar. Salmonella finns i vissa reptilers tarmkanal, men för att det ska smitta till människa krävs att man får in något i munnen som kontaminerats med en smittad orms avföring. Normal hygien, det vill säga att man tvättar händerna efter att ha hanterat ormen, räcker för att undvika smitta. Lagstiftningens syfte är dessutom främst att skydda omkringboende, och att dessa skulle smittas av salmonella är utomordentligt långsökt. Ett annat argument för tillståndskrav för ogiftiga ormar som ibland förts fram är den psykiska ohälsa som omkringboende antas känna. Den underrättspraxis som finns visar dock att denna rädsla inte är relevant så länge den inte beror på en verklig fara. Olägenhet för människors hälsa definieras i miljöbalken som något som ”…enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt…” (vår kursivering). I förarbetena till miljöbalken står förvisso att även vissa psykiska faktorer kan vägas in, men de exempel som ges är enbart sådana som har en förankring i den fysiska verkligheten såsom buller, lukt etc. Att kräva tillstånd för ofarliga ormar måste absolut anses vara en sådan inskränkning i den enskildes frihet som avses i 9 kap 13 § miljöbalken”

Hur står det förfarandet kring 19 kap 4§ Miljöbalken med bakgrund till ovanstående?
Bara en fundering jag har. Jag motsätter mig inte tillståndsansökningen, men förfarandet att låta människors rädslor styra beslut har sällan varit en god idé då man inhämtar godkännande från grannar.

Mvh"

"Hej!
Nedan har jag försökt besvara dina frågor.

1. Inskränkning i den enskildes frihet.
Miljöenheten får, som du har nämnt, föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa bestämmelser finns i ”Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Botkyrka kommun” Enligt 4 § krävs det tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden för att inom område med detaljplan hålla orm.
Förfarandet i enlighet med 19 kap 4 § är en kommunikationsbestämmelse enligt förvaltningslagen. Med detta innebär att kommunala nämnder ska bereda den som kan beröras av en verksamhet och ge denne tillfälle att yttra sig.
Miljöenheten ska därför på eget initiativ kommunicera ett sådant med parterna. Avsikten är att inget beslut ska vara till nackdel för en part, utan att denne har haft möjlighet att ta del av och yttra sig över materialet.
Om en myndighet inte följer kommunikationsbestämmelsen har beslutet inte tillkommit i laga ordning.
Eftersom att förfarandet sker enligt bestämmelser i miljöbalken och förvaltningslagen bör inte en inskränkning i den enskildes frihet föreligga.

2. Godkännande från grannar.
Observera att grannarna inte godkänner själva djurhållningen utan har en möjlighet att lämna synpunkter i frågan. Således har grannarna endast yttranderätt och ingen vetorätt över ansökan. Dvs. en granne kan inte ensam förhindra ett beslut." 

"Hej igen,

Tack för att du tar dig tiden att besvara mina frågor och funderingar. Tycker det är bra att få allt klarlagt om vad som gäller.

Jag måste säga att jag förstår tanken med arbetssättet ni har vid en tillståndsansökan, men motsätter mig fortfarande de facto att ni inhämta yttrande från grannar. Det har även fallit domar i ämnet, bland annat i kammarrätten och miljödomstolen, där man påvisar att inhämta yttrande från grannar inte är en grund att stå på vid en tillståndsansökan

Dom 1995-11-15 Mål nr 8161-1994 Kammarrätten i Stockholm:
"Utredningen i målet ger inte stöd för att människor i allmänhet eller ens många människor känner psykiskt obehag av att en granne håller orm i sin lgh. Enbart det förhållandet att ett antal grannar kan känna psykiskt obehag av ormhållningen medför inte, mot bakgrund av ovan nämnda förarbetsuttalanden, att den utgör sanitär olägenhet"

Mål nr M103.06 2006-05-24 Östersunds tingsrätt, Miljödomstolen:
" Utredningen i målet ger inte stöd för att människor i allmänhet eller ens många människor känner psykiskt obehag av att en granne håller orm i sin lägenhet. Enbart det förhållandet att ett antal grannar känner psykiskt obehag av ormhållningen medför inte att den utgör olägenhet för människors hälsa i miljöbalkens mening"

Dom 1991-03-15 Kammarrätten i Stockholm:
"För att oro och likande skall bedömas som sanitär olägenhet eller risk för sådan, Måste sådana psykiska reaktioner vara relaterade till den fysiska verkligheten på ett rimligt sätt.
I klartext skall det beskrivas så som att överdriven oro inte skulle kunna innebära sanitär olägenhet"

Med bakgrund att det inte ska påverka utgången i en tillståndsansökan tycker jag det blir påtagligt att inhämtning av yttrande från grannar enbart möjligen skapar grannosämja helt i onödan. En osämja som grundar sig i rädslor istället för till fakta. Det skapar motsättningar mot hobbyn i stort.

Mvh
Michael"

"Hej!

Kommunikationsförfarandet grundar sig i politiska beslut vilket miljöenheten inte har rådighet över. Däremot kommer jag att ta upp dina åsikter med mina kollegor på miljöenheten.

Mvh /Carolina"

Frågan är då om det tagits politiska beslut på olagliga grunder? Kände i vilket fall som helst att jag drivit frågan så långt som jag kunde.

Ja den enda vägen är nog att gå via politikerna som beslutat om föreskrifterna i kommunen. Tjänstemännen är satta att följa det som politiken tagit beslut om och kan inte ändra på deras beslut. Men kan jag sno lite smått och gott i det du skrivit till mitt medborgarförslag?