Hej ElinA, och kul att du funderar lite på att skaffa ödla. Du har helt rätt inställning att det är viktigt att vara påläst, och jag ska försöka svara på dina frågor och ge dig lite allmäna tips.
1. Ja, det är inget som skulle göra halsbandsleguanen en sämre nybörjarödla än t.ex. leopardgecko och skäggagam.
2. Deras kost ska bestå av insekter, och då helst syrsor eller dubia-kackerlackor som basföda. Det finns även mjölmask och annat som går att mata med, men detta ska ges sparsamt, speciellt till unga ödlor. Jag matar min ödla ungefär var 3:e dag.
3. Jag skulle nog säga 150x50cm till en vuxen ödla, men desto större desto bättre. Har de tillräckligt stor yta så kan de springa på bakbenen och få rejält med fart. Som underlag kan man använda diverse olika sand och jordblandningar. Jag själv använder rådasand och det fungerar bra. Man behöver i regel inte byta jätteofta, utan man tar bort sanden där ödlan skitit. Någon gång per år kan man göra en storstädning.
4. Värmelampa behövs, och något som är viktigt är UVB-ljus. Dagaktiva reptiler behöver UVB-ljus för att kunna ta upp och binda kalcium och kan annars få försämrat skelett och sjukdomar till följd. Det finns kombinerade värme och UVB-lampor, annars kan man använda en lampa enbart för värme och en lampa enbart för ljusets skull.
Det ska finnas tillgång till rent vatten, men jag har aldrig sett min halsbandsleguan bada, så de är nog inga ödlor som direkt uppskattar detta.
5. Så länge hygienen sköts, och man ser till att uppfylla övrigt krav på skötsel så är det inte jättevanligt så vitt jag vet. Reptiler är tåliga djur, men kan samtidigt ha en del krav (exempelvis UVB-ljus).
6. De månadsutgifterna du kommer ha är foder och eventuella UVB-lampor (Ska helst bytas var 6:e månad). Prismässigt så kan det skilja sig jättemycket på just fodret. Köper du i djuraffären så kan det kosta väldigt mycket, annars kan man köpa utav foderförsäljare (finns ett par här på sidan), eller att man föder upp själv.
7. Det är såklart inte bra att lämna djur utan uppsikt längre tider, men samtidigt är de varken i behov av den sociala kontakten eller ska matas varje dag. Är du borta en eller två dagar är det i regel ingen fara.
8. Det går såklart ta med ödlan, så länge man får med terrarium m.m. (Alternativt att ni även har ett terrarium i sommarstugan).
9. Här är det vissa som tycker det ena och det andra. Just hantering blir det ofta diskussioner om. Jag hanterar i princip aldrig min halsbandsleguan, och ödlorna kan stressas en del av hanteringen. Halsbandsleguaner är däremot relativt handvana ödlor, och kan acceptera att man håller den utan att den ska försöka bitas eller springa iväg. Detta kan vara rätt skönt som nybörjare. De är dock rätt snabba ödlor när de väl får fart, och blir de skrämda så kan de lätt springa iväg och gömma sig.
Något som även gör den till en bra nybörjarödla är att de är väldigt matglada och nyfikna ödlor. Det räcker att jag går i närheten av mitt terrarium, så slänger sig ödlan fram för att den hoppas på att det är mat på gång.
Som ett litet tillägg, så finns det flera arter av halsbandsleguan, och det kan vara bra att veta exakt vilken art det rör sig om. Jag själv har den östliga (Crotaphytus collaris), men den västliga (Crotaphytus bicinctores) är också förekommande i hobbyn.