Jag tycker inte att det per automatik är korkat att vilja ha giftormar. Däremot så tycker jag det är viktigt att tänka över beslutet ordentligt. Varför vill jag ha giftormar? Är det giftet i sig som lockar eller artens utseende, biologi och beteende? Finns det andra ormar som skulle kunna motsvara mina förväntningar på arten utan att för den sakens skull vara giftiga? Är jag tillräckligt noggrann, ansvarstagande och lugn som människa för att inte utgöra en risk för mig själv och ormen? Har jag andra mäniskor i min närhet som jag bör ta hänsyn till i beslutet? Familj, vänner eller grannar i flerfamiljshus? Om olyckan är framme hur påverkar det synen på hobbyn och hur snabbt kan jag ta mig till ett ställe som lagerför antiserum mot just det giftet?
Utan att nämna eller glömma någon så har jag fått en känsla av att det finns ungefär lika många som håller gift av "rätt" anledningar som av "fel". Det är inget lättvindigt beslut att skaffa ett husdjur som har potential att döda eller skada dig eller någon du bryr dig om. Även om inte skadan uppkommer direkt så kan hugget komma på bråkdelen av en sekund av ouppmärksamhet.
Jag tycker att det är bra att du ventilerar frågan här, det är första steget mot att ta ett klokt och välinformerat beslut. Att besluta sig för att nej, det är inte rätt för mig kan vara ett klokt och ansvarstagande beslut, men det får man aldrig veta. Att besluta sig för ja kan vara både klokt och inte. Men det enda utfallet du kan lära dig är om det inte är det. Så länge man har kvar djuret kan det varje dag visa sig att det inte var klokt.
Sen tycker jag väl att Jonas tips om förening och mentorskap är mycket bra. Var extra uppmärksam på de som kan argumentera för att gift inte är något för just dig eller bara att du inte är redo än. De älskar sina ormar och vill gärna sprida hobbyn, men vet också att en olycka kan skada både dig och hobbyn.
Mvh
Magnus