Det har gått i etapper för mig. När jag var sex år presenterade min farbror mig för två små rödbukar han hade köpt. Jag blev så fäst så jag fick hem dem. Fick nåt år senare även en rysk stäppis. Gjorde mig av med dem rödbukarna, fick självklart hjälp av min far med skötsel. När jag var 10-11 år så fastnade jag även för ormar och skaffade ett gäng majsormar. Började med en som de poppade och sa var hane men visade sig ändå var en hona så han som gjorde det måste vara rent snurrig. Hon blev runt 1.80 minst, varjefall längre än min far. Till slut hade jag 6 majsormar och en gul råttsnok och trångt med plats och var nu tvungen att börja sälja lite. Sålde först alla ormar men ångrar att jag sålde den första som blev en riktig bjässe. Sen fastnade jag för anolisar istället. De behövde inte lika mkt plats och skaffade ett gäng och började föda upp. Nu var jag i övre tonåren nånstans. Hade kvar min ryska stäppsköldpadda som var en slektklenod. När jag var runt 20 så sålde jag även honom till min mors arbetskamrat som hon även bir granne med nu och de har stor trädgård där han fortfarande går omkring och mår bra sist jag var där. Sen fick jag barn o gifte mig och samtliga här hemma har allergi mot de flesta pälsdjur som går att vara allergiska mpt så det blev att ge sig på ödlorna igen. Men denna gång en större art än de små anolisar och geckos jag haft tidigare. Skäggagamer, en av världens populäraste men jag förstår varför för de är så charmiga. Nästa steg när frugan ger efter så blir det en ny sköldpadda, ska se isåfall om jag kan få köpa tillbaka min gamla eller så blir det även en dabbagam.
Ödlor och sköldpaddor är mkt mer personliga och nyfikna och rör sig på ett helt annat sätt än ormar, därför har jag fastnat för dem! :)
Hoppas någon orkade läsa min förkortade lifestory inom reptilhobbyn. Har även haft en del grodor, salamandrar och någon enstaka padda under åren men inget jag fastnade för direkt.