Papperslösa djur.

Fredriko skrev:
Glömde en sak. 

När det gäller djur på artskyddsförordningen är det högst troligtvis samma regler som för B-listade djur. Du kommer i alla fall behöva intyg på djuren, och i vissa fall helt klart även på föräldradjuren. Begär alltid papper på djur som är med här. 

www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845

Fredriko skrev:
Hej.

Detta är enligt mig inte helt självklara saker, men jag ska försöka svara på det. Jag kan ha fel, så det är alltid bra att kolla med berörda myndigheter. Maila gärna Jordbruksverket och kolla. Återkom gärna med svaret här så vi alla lär oss något.

När det gäller djur som INTE är listade i någon bilaga (se nedan) så finns mig veterligen inga specifika regler. Men en bra tumregel enligt mig är att alltid ha samma intyg på dina olistade djur som du skulle ha på de B-listade djuren i den lägsta skyddsklassen (mer om det nedan). Med andra ord bör/vill du alltid ha papper på dina djur. Med så mycket detaljer som möjligt.

När det kommer till djur som är på antingen bilaga A eller bilaga B i förordningen 338/97. Det som ibland kallas för Cites-listade djur. Egentligen handlar det inte om Cites alls men det är så mycket enklare att säga än 338/97. Förenklat kan man säga att 338/97 gäller i EU, medan Cites i resten av världen. Förenklat alltså.

Här är en länk till förordningen där du kan se om ditt aktuella djur är listat på någon bilaga.

eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:1997R0338:19970601:SV:PDF

När det gäller A- eller B-listade djur så är ett papperslöst djur (eller ett djur med ej korrekta papper) så skulle jag säga att det är mindre värt ekonomiskt än ett djur med korrekta intyg. Det är t.o.m. så att djuret utan papper är ekonomiskt värdelöst. Du får varken sälja eller löpa ett sådant djur. Det är att betrakta som artskyddsbrott.  Så när det gäller dessa djur så måste du ha koll.

I förordningen står det att det är ”förbjudet att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller att för försäljning transportera exemplar av de arter som upptagits i bilaga A”.

Med andra ord får du inte göra något av ovan saker, ink. köpa och sälja arter från bilaga A utan intyg. Dessutom står det i förordningen att samma sak gäller även för de djur som är med på bilaga B, med undantag då den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har övertygats om att exemplaren har förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning för bevarande av vilda djur och växter.

Med andra ord får du bara utföra kommersiella aktiviteter med B-listade djur om du övertygat jordbruksverket att dina djur är ok, d.v.s. att de har laglig bakgrund. Och för att kunna övertyga jordbruksverket om laglig bakgrund vill de ofta/alltid (?) se ett intyg av något slag. De gillar att kalla det härstamningsintyg.  

Det är här intygen kommer in. Det är alltså förbjudet att utföra kommersiella aktiviteter med djur från både bilaga A och B, såvida du inte har rätt intyg (för att övertyga att djuret förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning).

Djur från Bilaga A är enkla. Här finns det officiella intyg som utfärdas av myndigheterna i respektive land. Inga konstigheter. Med djur från bilaga B blir det svårare eftersom det inte finns några tydliga uppgifter hur intygen ska se ut eller vad som ska vara med. Det är också upp till uppfödarna att skriva och utforma intygen själva. Eftersom det inte är tydligt vad som ska ingå i ett intyg för en specifik art så öppnar det för problem då alla uppfödare kanske inte utformat intyget på ett sådant vis som jordbruksverket vill. Och då kan uppfödda djur plötsligt bli illegala. Eftersom intygen inte är skrivna på rätt sätt, har med rätt uppgifter, eller om kopia av det ursprungliga importtillståndet inte finns med.

För att göra det ännu svårare så gör jordbruksverket också skillnad på vanliga, och ovanliga B-listade djur. Detta framgår mycket tydligt i olika förundersökningar genom förhör med personal från jordbruksverket. Det framgår också hyfsat tydligt på deras hemsida (vad det nu är värt?). Beroende på hur vanlig ett djur är i handeln så är det olika krav på vilken dokumentation som myndigheterna ställer för att visa lagligt ursprung. Ibland krävs bara ett uppfödarintyg, ibland måste du ha med tydlig information om föräldradjur samt var djruet av avlat, ibland krävs kopia av importtillstånd. Det beror på arten. Så två olika arter, som båda är på bilaga B, kan krävas på olika dokumentation. Mig veterligen finns inga officiella listor på vilka krav som gäller vilka arter. Detta är godtyckligt upp till jordbruksverket.
 
Om föräldradjuren är papperlös (”olaglig”) så skulle jag inte ta gift på att avkomman är det, även om en hel del tyder på det. Det skulle kunna bli rätt jobbiga konsekvenser av det dock eftersom du då kan komma att behöva styrka lagligheten i rätt många led bakåt. Ibland enda ner till den första lagliga importen. Något som ofta inte är möjligt. Hur många kan göra det med sina Pyton från Australien? Och krävs det ens (se ovan stycke).

Ett problem som finns i hobbyn är de djur som är på Bilaga B (det är många vanliga arter) som inte har intyg som lever upp till jordbruksverkets krav. De kan man i teorin alltså inte sälja samt köpa. Och det är tveksamt om man kan sälja avkomman på dem (det beror nog på arten dock, konstigt nog). Här är det rätt komplicerat faktiskt, så jag kan inte ge några bra svar riktigt. Vad händer med alla taggsvansvaraner, jemenkameleonter, daggeckos etc. som kanske inte har intyg som jordbruksverket vill se? Och finns inte detaljer om föräldrdjuren med på intyget så ser det inte bra ut? Hur många har det? Ett sådant djur riskerar att bli ekonomsikt värdelöst. 

Du kan dock äga djur från Bilaga A samt B utan att behöva något intyg. Det är bara kommersiella aktiviteter som regleras (se ovan). Jag har själv A-listade djur utan intyg (det är från egen uppfödning från djur med lagliga intyg som jag helt enkelt inte planerar att sälja och därför inte sökt om intyg). Så att avliva papperslösa djur tycker jag inte det finns något stöd för i laglig mening. Men så fort du ska göra en kommersiell aktivitet, eller eventuelt föröka dem för att sälja avkomma, så kan det bli problem.   

Det ska nämnas att det finns möjligheter för myndigheter att beslagta papperslösa djur ifall det finns starka skäl att anta att de kommer användas i olagliga aktiviteter. Dessutom har det lagts ett remissförslag på att den möjligheten ska utökas. Men just nu känner jag mig trygg med mina A-listade djur utan intyg. Men vem vet? Jag har absolut haft fel förr.

Ursäkta långt svar. Men jag försöker täcka in olika möjligheter för att undvika oklarheter. 

MartinJ skrev:

Jag är nyfiken på var du får informationen om det krävs intyg på arter som är med på artskyddsförodningen. Senast jag var i kontakt med Jordbruksverket om just detta konsterades att så inte var fallet, eftersom regel nummer 1 ändå är att djuren skall vara fångenskapsfött, och då är det ointressant huruviden det finns art- eller habitatsskydd kring arten. Detta var dock någon gång kring 2012, så det kan såklart har hänt något sedan dess.