slit och släng eller annat

Hej människor!

En reflektion bara - helt utan pekpinnar eller anklagelser: en del "herpers" därute i cyberrymden är flitiga med att dela med sig av sina reptiler på div. forum och youtube bland annat. Trevligt! Det som kan slå en efter en stunds googlande när man följt en person/användare/nickname är att påfallande många gör sig av med och byter herptiler hej vilt - ena stunden är det ball pythons, nästa ackisar, och sedan tejus osv osv. Varför frågar man sig? Jag kan förstå att ändrade familjeförhållanden, mindre boende eller liknande spelar roll men ändå... det känns rätt unikt inom husdjurssfären - jag ser inte samma trend i kennelvärlden. Folk byter inte bort eller växlar mellan katter och kaniner. Det är en sak att orera om L80 men, i övrigt - vilket ansvar tar man för sina herptiler? Varför svalnar kärleken för t.ex ackisar för att sedan blomma upp för dabbagamer?

Hmm väldigt interessant.. Jag har tänkt på detta att det är vanligt att byta och liknande inom denna hobby men aldrig tagit det till en jämförelse som du gjorde nu med kennlar! 
Själv har jag aldrig bytt och haft mig, jag fäster mig för mycket vid mina djur! Så tyvärr kan jag inte svara på din fråga!

Men det blir helt klart en interessant tråd att följa det här!

Kan det ha att göra med att det är hobbydjur och inte sällskapsdjur? En reptil blir aldrig en del av familjen på samma sätt som t ex en hund.

Men visst är det trist att djur byter hem flera gånger. Måste erkänna att jag själv gjort mig av med aldeles för många reptiler vilket jag skäms för. Det har rört sig om saker som flytt, problematik inom familjer eller rent utsagt att jag tagit mig vatten över huvudet. 

Intressant tråd.
De djur jag sålt har antingen varit djur jag fött upp själv och då sålt av de flesta ungarna, eller sålt pga flytt.

Att många uppskattar nya saker för att sedan tappa intresset är ju inte direkt unikt för djur heller. De flesta vill köpa den senaste versionen av mobiltelefon, kamera eller dator men efter ett tag är man inte så imponerad utav den nya köpta modellen ändå. Nu är det ju däremot djur vi pratar om, så där kommer ju frågan om ansvar in.

En av anledningarna kan vara att reptiler oftast inte hanteras som sociala djur som t.ex. katter eller hundar, vilket medför att många kanske inte fäster sig för reptilerna lika hårt.

Tycker självfallet man ska vara säker på att man vill skaffa djuret innan, så att intresset inte svalnar någon vecka senare. Det är trots allt rätt stressande för djuret att flyttas runt mellan ägare som en vandringspokal. Det är inte så att man måste ha kvar djuret om man tappat intresset, eftersom det alltför ofta kommer vanvårdas, men om man nu bestämmer sig för att sälja t.ex. sin ackis, så bör man nog fundera lite extra om det är så smart att köpa en dabbagam veckan efter.

Det ligger säkert en hel del i det; det man inte kelar med har inte samma värde, affektionsmässigt sett.  Sen kan det hända saker – precis som Isdrake säger Man tvingas göra sig av med djur av olika anledningar men har kvar sitt grundmurade reptilintresse och skaffar sig nåt man har plats/tid för.

Men,  jag kan ändå tydligt se att vissa  ganska lättvindligt byter djur: ”jag har ett  150 x 60 X 60 till min skäggagam,  räcker det till en halsbandsleguan?” osv osv.  Visst, nybörjarfrågor i all okunnighet men faktum kvarstår och fenomenet finns även hos folk med mer kunskap.  Jag har själv b.l.a en trio pensionerade leopardgeckos där hanen är 18 år gammal. Jag skulle inte drömma om att göra mig av med dem trots att de inte längre producerar några ägg eller gör nåt vidare väsen av sig.  Jag är helt enkelt fäst vid dem och tycker de förtjänar det bästa. Hur tänker folk som skaffar sköldpaddor?

Mycke kan kanske handla om va som e populärt på marknaden? När majsormar va på sin topp skulle alla ha dom. Sen kom kp.. då skulle alla ha dom.. 

Finns väl ett "mode" inom reptilhobbyn med.. folk vill följa trenden.. 

med tanke på sköldpadda.. har min darling ( rysk stäppsköldpadda ) kvar efter 21år.. säljer hellre en njure än gör av med den gamla sura kärringen.. hon är 50år +.. 

.. folk vill följa trenden.  nog mer att dom försöker följa vart man tror man kan tjäna pengar

jag tror att man inte riktigt etablerar  populationer av fångeskap  uppfödda djur är just på grunf av detta, man köper och gör av sig med de som om de  borde bytes kort, man ska ha den nyaste ovanligaste  och dyraste, man har inte riktigt vilja att ha just den här  arten, men det är en reflextion av personen själv, hur många  kan räcka upp handen och säga va de egentligen vill? 

sen köper man den bästa terrarium gör ordning till djuren och har  dem i sådär 8 månader 1 år och de ser de nåt ovanligare, så va man gör tar man sin djur som sitter i ett bra terrarium och slänger den i nån liten burk och slänger den nya i  den stora terrarium.

däremot finns det  sånt här att man vill ha en art som är ovanligare och dyrare, men när man är nybörjare så  väljer man en lättare art så  man kommer in i vanan och gör av sig med den djur  när man  väl vet hur man tar hand om just den djur de ville ha från början.


om nån känner sig påpekad så vill  jag säga att jag pekar på mig med då jag har inte gett mina djur den bästa sköttelse som man kan ge ett djur alla gånger.

sorry för felstavingar kommer senare och rätta texten