Ni med giftormar SE HIT.

Jag blir så trött

Att skaffa en giftorm bara för att den är giftig förstår jag inte riktigt vitsen med..För mej är det en nackdel att just de flest av de arter jag håller på med är just giftiga.. Bra "nybörjargift" finns inte.. men mer el mindre lätthanterliga ja.. viperor över lag är ju ganska lätthanterliga, i vart fall om man jämför med elaphider el större crotaleider.. Palmisar har ett härligt temperament men kräver ju åtminstone lite krokvana då dom ju gärna sitter ihopslingrade bland grenarna.. 

Ingo, väldigt uppfriskande att höra faktiskt - då det ofta snarare verkar vara just att ormen är giftig än ormen i sig  som fascinerar giftormsägare. Några av mina absoluta favoriter i reptilvärlden är giftormar, men jag har fått sortera bort dem eftersom jag inte känner mig helt hundra säker på att jag skulle klara av att ta hand om exempelvis en Elapid eller vipera med ömsproblem eller vad som helst som kräver minsta "närgångenhet".

Det finns ju inga orsaker att forcera fram till just giftormar innan man hunnit bekanta sej med alla andra intressanta ormarter! Men finner man ett släkte som man brinner för så tycker jag inte heller man skall låta bli att läsa in sej på det och via mentorer lära sej hantera dom..Själv fastnade jag för släktet naja en gång i tiden, något jag aldrig har ångrat..Men är fortfarande lika intresserad av en del ogiftiga arter såsom boa släktet.. Det viktiga är nog att man har "rätt" orsaker till att börja med gift.. alltså intresse för arten el släktet (inte att dom är giftiga) å sen att man har ett högt säkerhets tänk samt som sagt, låter inlärningsperioden få ta sin tid..Finns allt att förlora på att forcera och inget att vinna på det.. :)

Helt rätt Linus.. E ju så att man kan vara tvungen att hjälpa en giftorm med öms el tvångsmatning el sprutor..Då gäller det att ha en stadig hand å en hel del erfarenhet...Att hjälpa till att ta loss öms runt munnen på en kobra är ju inte helt riskfritt och något man bör tänka på innan man skaffar hem djuren..

Ja ge mig en orm som ser ut precis som Atheris squamigera så slipper jag ge mig in i giftorms hobbyn alls.

Då har jag absolut ingen anledning alls att skaffa någon mentor eller behöva öka på mina chanser att dö en annorlunda död än de flesta andra på denna jord.

Haha Binks! :D Men om man ändå ska prata trädlevande giftormar så är ju A. squamigera långt ifrån den enda fröjden för själen. Kolla in t.ex Trimeresurus eller Tropidolaemus-släktena. Dock ligger ju A. sqamigera rätt långt upp på toppen. Fast vi som inte kör giftorm/eller håller på att skaffa erfarenhet till det, har ju underbara alternativ som Corallus och Morelia-släktena, vilka inte är så illa heller ;) Kan ju inte vara så mycket som går upp emot att vakna upp och betrakta en nästan lysande grön Morelia viridis medans man byter vatten och spreja hos den efter dagens första kaffekopp. Men ja, när nu många giftormar råkar vara i stort sett bland det vackraste på jorden (vilket jag tror alla här kan hålla med om) blir det väl paradoxalt nog en "belöning". Har man den tiden och dedikationen som krävs (och en fascination som överstiger självbevarelsedriften lol), så får man väl njuta (eller lida...) därefter också. Man får ju inte glömma att ormarna har dyrkats (och på vissa ställen fortfarande gör) på grund av b.la sin skönhet och strålglans :) 

Finns ju ingen annan orm i världen som kan beröra en så som en nyömsad kungskobra, lojt draperad i grenverket i terrariet med full koll på precis allt som sker på anläggningen... Eller synen av en vuxen gabon med en teckning som en persisk matta som halvt om halft ligger begravd i en lövhög...Det e njutning det! ;)

Kan tänka mig det Ingo ;)

Johanon

Oavsett dina motiv till att längre fram skaffa gift så tycker jag du gör rätt som börjar med att lära dig så mycket du kan innan du skaffar det. Kanske är det så att du medan du får lära dig att hantera dem upptäcker att gift inte är något för dig eller så kan det bli din passion för livet. Du vet sikta mot månen så når du till stjärnorna...nej tvärt om var det visst. =) Lycka till.