Fältherpetologi - in situ exklusivt

Den här våren har varit en vånda för mig när det gäller fältherpandet. Jag har i en månads tid varit ute och letat på för mig kända visten och lokaler vid varenda vädermässigt bra tillfälle utan att så mycket som att höra ett enda litet prassel.

Idag var det isande västanvind och bara 8 grader på förmiddagen, så jag tänkte att trots solskenet är det nog för blåskallt. Efter att jag hämtat hem pojken från sin PRAO-plats, avtog vinden och temperaturen steg till hela 15 grader i skuggan, så jag tänkte att nu tar jag en liten promenad med kameran.

Jag har fördelen av att ha ett vinterviste bara 100 meter från vårt hus, så promenaden behöver inte vara lång. Så här ser "mitt" huggormsviste ut.

Jag gick fram till röset som syns på bilden strax framför den vänstra enbusken och ställde mig på ungefär fem meters avstånd för att med blicken söka av hela den lilla kullen med stenröset, men utan att se ett skit annat än flugor. Jag la ifrån mig gåstavarna på åkern och började leta med blicken i varenda liten hålighet efter något som såg ut som en rot men som kanske inte var det …

… så plötsligt ser jag något som först ser ut att vara bara ännu en av alla häggslyrötter, men underligt placerad i en liten "grottöppning". Zoomar in med kameran, jo ta mig tusan, där ligger hon nästan helt dold.


Jag blev överlycklig över fyndet, trodde nästan att någon idiot (=människa) varit dit och slagit ihjäl den här honan som jag träffat på här varje vår de senaste 5-6 åren, eller att någon av alla förbaskade förvildade katter tagit ormen, eller varför inte busen som hänger ovanför huvudet på mig?


Jag beslutade mig för att ta en sväng runt den lilla holmen i åkern för att se om jag kunde hitta något mer intressant och för att ge huggormen en chans att komma ut lite till. Efter ungefär 20 minuter var jag tillbaka på samma fläck, hittade inget annat och nu var huggormen inte kvar.


Gick tio meter till vänster för att se om hon flyttat sig, men nej, ingenting där. Gick tillbaka till ursprungsplatsen, men såg inget. Jag stod där tre, fyra, kanske fem minuter helt stilla och bara väntade … då hörde jag något, svagt prassel till höger, men jag vågar inte vrida på huvudet, jag står stilla och väntar, något rör sig i min högra ögonvrå, jag ser rörelsen, men kan inte fokusera på vad det är som kommer … så ser jag, det är en mindre huggorm som kommer, en nyömsad hane, kanske 50 cm lång, helt fantastiskt fin. Han kommer först in i mitt synfält från höger, sedan vrider han rakt emot mig, kommer så nära att mitt objektiv inte klarar närgränsen. Han stannar, jag tror han ser mig. Jag försöker backa lite för att det ska gå att fota honom, ett steg, två, jag knäpper …


Han vänder uppför igen, verkar ignorera mig och ser ut att söka en solplats.


Han verkar inte nöjd, han ligger bara 30 sekunder och sedan flyttar han sig lite längre upp på kullen bland stenarna i röset. Där blir han liggande en bra stund och jag väljer att lämna och gå hem.


Väl hemma kan jag inte släppa tanken på att jag hittat två huggormar på mitt röse samma dag. Tänker att det vore fantastiskt att få se dem samtidigt. Kan inte hålla mig, måste gå tillbaka. Stannar tio meter ifrån för att söka med kameran, ja nu är de framme båda två, fast honan är fortfarande till hälften dold. Smyger upp till 5-6 meters avstånd och försöker få med båda i samma bild. I mitten av bilden höjdmässigt, honan längst ut åt vänster, hanen längst ut åt höger.


Tar en bild på var och en och lämnar dem sedan. Vilken fantastisk tur, vilken upplevelse, vilken lycka!

Grattis till den hanen, är ett riktigt praktexemplar!

Delar väl med mig från mitt besök på vallen igår, Växjö bjöd på underhållning i vanlig ordning, av både ormar & passerande människor. 

.

Hur roligt som helst att få se heprtiler från sveriges alla hörn.

Äh jag postar väl lite till då, känns som att jag spammar denna tråden snart, haha....

Skogsödla


Nyfiken snokas


Vacker sandödlehane


Sist men inte minst, romklumpen jag fann i en lerig grop 1 m från dammen. Förmodligen vatten i gropen för bara någon vecka sen. Romklumpen fick flytthjälp till intilliggande damm och nu hoppas jag det inte bara blir salamanderkäk utan lite färdiga grodor för området också. :)

StefanJr, är det "bara" Sverige som gäller eller är även annat välkommet?

Morelia viridis (Cape york, Australien)

.
Leolina,

En enda regel gäller; in situ foton.

Så kör på bara! Variation förnöjer.

Med det sagt - en liten önskan:
Post inte bilder som redan postats i annan tråd här på forumet. Posta, för forumet, "fräscha" bilder.

Tack på förhand & MVH

.

(( Vet inte var redigerinsfunktionen blev av, så jag förtydligar med en dubbelpost:))

Leolina,

En enda regel gäller; in situ foton.

Så kör på bara! Variation förnöjer.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Och en allmän önskan (utöver den enda regeln) till alla framtida postare:

Avstå från dubbelposter, dvs inga bilder som redan postats på forumet.

Tack på förhand & MVH

Denna killen plåtade jag söndagen den 26 april, och i förrgår, söndagen den 3 maj, plåtade jag honom igen (mest troligt iallafall) men denna gång med damsällskap, en fet och vacker hona.