Allmänt

Rödfotad skogssköldpadda är en homogen art men finns i sex olika lokaliteter eller former beroende på var i Sydamerika de har sitt ursprung.

Venezulansk form: 30-40 cm, Norra Venezuela
Colombansk form: 30-40 cm, Colombia, Venezuela
Nordlig form: 30-40 cm, Venezuela, Guyana, Colombia, Brasilien, Surinam och Franska Guyana
Cherry head form: 25-30 cm, Osäkert förmodligen Brasilien
Brasiliansk form: 35-45 cm, Brasilien
Chako form: 45-61 cm, Bolivia, Brasilien, Paraguay, Argentina

Dessutom finns Rödfotad skogssködpadda på öarna Barbados och Trinidad utanför Venezuelas kust där dom troligtvis var utplanterade som föda för förbipasserande fartyg.

Den vanligaste formen som finns att köpa i handeln är Nordlig och Brasiliansk form och i enstaka fall Cherry head.

Den största skillnaden på de olika formerna är storleken och färgen på Plastron som skiftar från helt gul till helt svart beroende på lokalitet. Cherry head formen är gul och svart som blandats så att det ser marmorerat ut.

Detta är en sköldpadda som av många i Sydamerika ses som god mat och därför slaktas den i stora mängder, speciellt vid högtider då det är förbjudet att äta kött eftersom katolska kyrkan har bestämt att denna sköldpadda är en fisk. Den är också mycket uthållig när det kommer till att vara utan mat och vatten vilket fick till följd att den var populär att ta med på segelfartygen förr som föda.

Till skillnad från den gulfotade skogssköldpaddan lever inte den rödfotade i regnskogen utan i utkanten av skogen och ut på Sydamerikas savann. Vad detta beror på diskuteras livligt i forskarkretsar, en faktor som nämns är nerhuggningen av regnskogen.

Utseende & Beteende

Det som gör rödfotad skogssköldpadda så oerhört vacker är inslagen av färgade fjäll på huvud och ben. Rött, gult och orange och ibland även vit är dom färger som förekommer i olika mängd och kombinationer.För den ovane betraktaren kan det se ut som om alla sex formerna ser likadana ut och att det ända som skulle skillja dom åt är storleken. Det finns naturligtvis skillnader i både storlek, färg och form.

Cherry headformen är den form som många anser har det vackraste huvudet med stora inslag av nästa alltid röda fjäll. Viktigt att veta är att Cherry head formen inte bestäms av hur mycket röda fjäll som finns på huvudet, även om det är den form som oftast har stora mängder röda fjäll på huvudet. Utan det är naturligtvis storleken på sköldpaddan som vuxen, eller när man köper en juvenil så är det storleken på dom vuxna föräldradjuren. Föräldrardjuren till vår senaste sköldpadda är inte stora, honan är 30 år 24 cm och väger 2,6kg och hanen är 35 år 27 cm och väger ca2,9 kg. Andelen röda fjäll kan variera från individ till individ även på en Cherry head. Bukskölden på en Cherry head är dessutom marmorerad i mönstret till skillnad från dom andra formerna. En annan skillnad som många Amerikanska uppfödare hävdar är skillnaden på huvudformen, en Cherry head har ett betydligt längre näsparti till skillnad från dom andra formerna som är mer runda framtill i huvudet sett uppifrån.

Ryggskölden (Carapax) på Rödfotad skogssköldpadda är vanligtvis svart med gula eller oranga inslag, detta är dom färger som nästan alltid förekommer i handeln men i vilt tillstånd och bland samlare finns även andra färvariationer där den är mer brun eller svart samt från väldigt ljus till albino. Formen på skölden är en aning avlång, det finns individer där skölden går in på sidorna ungefär som en midja, man bruka säga att dom påminner i formen om en jordnöt med skal. Varför detta händer på vissa vuxna djur är det ingen som riktigt vet. Även buksköldens (Plastron) mönster varierer mellan formerna. Allt från nästan helt svart på den stora chakoformen till helt gul som nordlig form kan uppvisa. Cherryheadformen är den som skilljer sig från dom andra genom att ha ett mönster som mer ser ut som om det vore marmorerat. På dom andra formerna följer gärna den svarta färgen fogarna på bukskölden i varierande mängd.

På vardera av dom kraftiga frambenen har den fem klor och fyra på vardera bakben. Rödfotad skogssköldpadda får anses som en stor sköldpadda men även som en vänlig art. Den form som förekommer flitigast i handeln i dag är Nordlig form i bland Cherryhead formen men även Colombiansk form har vid vissa tillfällen dykt upp.

Terrarium

En öppen låda av trä till vuxna och subadulta djur, däremot ett terrarium i glas till ungar för att hjålla en hög luftfuktighet så att skölden får en bra tillväxtstart och blir jämn utan pyramider. Till öppen låda så blir en blandning av jord och sandlådesand ett bra bottensubstrat 50/50, men till ungar så är spagnum bäst där ungarna kan gräva ner sig i något fuktigt.

Utomhus

Här får storleken på djuren bestämma storleken på hägnet, ju större desto bättre men till riktigt små djur så räcker det med en pallkrage med nät över. Eftersom detta är en art från Sydamerika så förlänger man utomhussäsongen om de har ett ex växthus med värmelampa att gå in i under natten när dessa börjar krypa under 20C.

Ljus

Denna art har ett behov av att ha en del av terrariet som har lite mindre ljus, för övrigt är det dagljusbelysning som gäller samt uvbelysning typ SolarRaptor samt en värmelampa.

Luftfuktighet

Den bör vara hög under hela dygnet ca 80%, detta kan låta sig göras genom att spraya bottensubstratet ofta och att vattna ordentligt under sollampan på morgonen. För att hålla en hög luftfuktighet under natten rekommenderar jag att duscha substratet och lägg ett lakan över lådan som sedan duschas ordentligt blött.

Föda

Maskrosor, Groblad, Svartkämpar, Nävor, Klöver, Mjölkört och andra ogräs som kan hittas, dock inte tistlar. Champinjoner, Ananas, Banan, Mango, Kaktusfikon samt en och annan daggmask eller snigel någon gång i månaden.

Avel

Precis som hos andra arter av sköldpaddor så är det ingen omöjlighet att få ägg och ungar efter Rödfotad skogssköldpadda. Denna art kan i fångenskap lägga ägg under årets alla månader. I vilt tillstånd sker parning och äggläggning alltid i anslutning till regnperioder eller efter ett i flera dagar ihållande regn.

Det märkliga är att dom tycks vilja lägga sina ägg på ställen som är väldigt dyiga nästan ren lervälling, många uppfödare vittnar om dåligt grävda gropar för äggen, ibland har äggen nästan legat i marknivå. En annan egenhet som kan tillskrivas dessa djur är att honan urinerar på marken för att luckra upp jorden så att det blir lättare att gräva.

Honan lägger 3-6 kullar/år med intervallen 38-76 dagar, äggläggning tar 6-43 min inklusive täcknig. Antalet ägg som läggs kan variera någonstans mellan 1 och 17 st, och väga mellan 30-50 gram och är oftast 40-45 mm i diameter,kläckningen sker efter ca 3-4 månader. Könen på djuren bestäms av temperaturen i gropen, som bör ligga mellan 29 och ca 32,5C. Vid låga temperature så blir det hanar och honor när temperaturen kommer upp i drygt 31C och däröver.

Parningen startar med att hanen närmar sig försiktigt och signalerar med huvudet genom ryckiga rörelser i sidled, får han rätt svar så går han runt honan i cirklar på nära håll och fortsätter att signalera med huvudet. Därefter börjar han lukta på honan vid analöppningen innan han bestiger henne. Det är nu som man förstår varför hanen har en konkav buksköld som passar in till honans ryggsköld.

Eftersom dessa djur inte har något ljudspråk och på det sättet inte kan signalera till varann om att här finns jag så kan dom förmodligen genoma att lukta på avföring avgöra om det är en hane eller hona som korsat deras väg. Är avföringen ny kan dom säkert genom att använda luktsinnet spåra en ev hona om avståndet inte är för långt.

Under parningen kommer hanen att utstöta ett grymtande ljud, detta ljud kan hanen även ge ifrån sig redan innan parningsakten då han träffar honan och signalerar med huvudet. När hanen är som mest upphetsad så dreglar han samtidigt som han utstöter grymtljuden.

Det är heller inte ovanlig att honor bestiger varandra för att inrätta en hirarkisk ordning, även då utstöter dom ett ljud men detta låter mer som ett ulkande.