Allmänt

Lasiodora parahybana är en stor spindel som är väldigt vanlig i hobbyn, förmodligen på grund av dess enkla skötsel och att den är lättavlad. Eftersom de ger enorma mängder slings så har även priserna på denna spindelart sjunkit. Det är alltså en förhållandevis billig spindel att införskaffa. Tack vare många lyckade avelsprojekt i hobbyn så importeras inte arten i lika stor utsträckning längre då det finns gott om fångenskapsuppfödda.

Den beskrevs av Mello-Leitão år 1917.

Den är ofta omnämnd som “LP” vilket är en förkortning av dess vetenskapliga namn. På engelska heter den “Brazilian salmon-pink birdeater tarantula” vilket man påträffar hyfsat ofta, och vad som imponerar mig är hur de lyckats klämma in tre olika djur i populärnamnet på en enda art.

Utseende och beteende

Lasiodora parahybana är en utav de största spindlarna i världen viktmässigt, efter några i Theraphosa-släktet och om man räknar benspann även Heteropoda maxima.

Jag upplever inte arten som defensiv mot människor (Det kan självfallet variera mellan individer), däremot har den en enorm matrespons och tror allt (inklusive fingrar) är mat. När man väl tagit ut den ur terrariet, alltså “stört” den såpass mycket att den inte vill äta, så är de oftast lugna. Giftet är inte farligt men någon mysig upplevelse är det förmodligen inte att bli biten eftersom käkarna är så stora. Arten kan sparka hår från abdomen, och tvekar sällan på att göra det. Dessa hår svider en del och kan orsaka allergisk reaktion om man utsätter sig själv för dom för ofta. Nästan alla amerikanska fågelspindlar har dessa hår, med några få undantag (bland annat släkterna Psalmopoeus och Holothele), medan fågelspindlar från resten av världen har starkare gift (i käkarna) och mycket mer humör. Därför rekommenderas alltid arter från nya världen (alltså arter från Amerika) till nybörjare.

Något roligt med denna spindeln är att den faktiskt sitter framme istället för att, som vissa andra arter, gräva ett hål att gömma sig i. Den gräver oftast en håla, men åtminstone vid äldre ålder så vistas den inte i hålan mer än perioder kring ömsning då den ofta kan stänga in sig totalt för att skydda sig däri. Det är också roligt med matresponsen om man gillar action i terrariet.

Det bör även nämnas att fågelspindlar är djur som inte ska hantera bara för att “umgås med”, de bör betraktas ungefär som akvariefiskar då de lätt blir stressade när man rör deras känselhår på benen eller helt enkelt stör dem. De kan inte heller “protestera” mot hanteringen på något vis så att det blir tydligt för oss.

Terrarium

Terrariets storlek bör vara något större än det klassiska måttet 30*30*30 cm som ofta rekommenderas till spindlar, åtminstone om man får en stor individ. Ett terrarium på 40*40*40 cm (eller ännu större) fungerar bättre. Det brukar med jämna mellanrum diskuteras huruvida man kan ha för stort terrarium eller inte. Jag skulle säga att om du inreder det bra med ett trångt gömställe och grävbart bottensubstrat där den näst intill kan röra tak och golv så går det bra. Men det innebär dock att den kommer bosätta sig i ett hörn och bo där, samt att det finns risk att den känner att den sitter så öppet och sårbart att den är i hålan mer. Om man har för högt kan de även få för sig att klättra, vilket dom inte är duktiga på. Om den trillar ner så kan den skada sig och i värsta fall dö. Det är med andra ord framförallt höjden och själva inredningen som kan vara ett problem.

Om du inte vill ha ett riktigt terrarium fungerar en plastback såvida det är rymningssäker, har ventilation och spindeln inte kan putta av locket eller liknande.

När det kommer till klimatet i terrariet så har jag haft en temperatur på 24-28 grader och ganska fuktigt genom sprayning ett par gånger i veckan och låtit substratet vara småfuktigt samt haft en vattenskål ståendes som även det hjälper till med luftfuktigheten. Vissa har dom på kruttorrt substrat och nöjer sig med vattenskålen och det fungerar tydligen bra, men jag har ingen egen erfarenhet av att hålla dom på det viset. Jag använder pizzasalladsburkar som vattenskålar. Om substratet blir för fuktigt så kommer den antagligen sitta på glaset för att undvika det. På vintrarna har nästan hela mitt djurrum varit uppvärmt till åtminstone 23-24 grader men om man inte har den möjligheten kan man använda värmemattor. Viktigt är att ha koll så det inte blir för varmt och inte lägga den under hela terrariet, utan max en tredjedel.

Ett tjockt lager med bottensubstrat är ett absolut måste. Som bottensubstrat passar antingen kokosfiber (det finns block som man blöter upp i vatten som sväller) eller ogödslad okalkad torv. Att blanda i 30% sand får det något mer kompakt men är inte ett krav. Det går även att blanda i lite bark eller coco husk (en produkt från bland annat exo terra) för utseendets skull.
Ett 10-15 cm tjockt lager skulle jag säga är minimum, gärna upp till ventilationen i framkant och en kulle uppåt i bakkant. Denna art gräver mer än gärna.

Inredningsmässigt kan man ha lite korkbark eller liknande som ett gömställe. Lite döda löv (ek och bok rekommenderas då de förmultnar långsamt) gör det alltid snyggare och kan användas av spindeln för att möblera om som den vill. Många bemödar sig inte med det, men jag brukar koka löven för att vara på den säkra sidan att det inte kommer med något skadligt.
Även någon liten växt, till exempel gullranka kan man ha. Räkna dock med att spindeln i värsta fall grävt upp och ner på allting, haft sönder växten, grävt ner vattenskålen och skjutit upp allt substrat mot frontglaset inom någon vecka.

Någon form av jämn dygnsrytm bör de ha men det krävs inte mer än att man har en liten LED-lampa eller ett rum där det är tänt.

Tänk dessutom på att skjutglasen i terrariet bör vara låsta eller sitta fast med en kil så att inte spindeln lyckas öppna terrariet. Det är starkare djur än man kan tro.

Använder man ett exo-terra terrarium eller annat terrarium med nät i toppen bör man vara medveten om att spindeln kan fastna i metallnätet i toppen. Man kan lösa detta genom att byta ut toppen mot en plexiglas-skiva som man gör hål i istället.

Föda

Insekter såsom kackerlackor, syrsor, zofobas, mjölmask samt eventuellt enstaka pinkies eller andra ryggradsdjur. Dubiakackerlackor har jag mestadels gett mina eftersom det är lätt och billigt att odla, men lite variation är inte fel. Jag matar oftast två gånger i månaden eller ännu mer sällan för större individer. Då ger jag en eller två fullvuxna dubior. Ger du mindre foderdjur måste man såklart mata oftare. Se till att inte övermata din spindel, då det är något som förekommer allt för ofta.

Lämna inte levande foderdjur fritt hos spindeln, utan äts inte insekten upp, så bör man ta ut den och mata igen vid ett senare tillfälle.

Ömsar spindeln så ska inte några foderdjur ges förrän 1-2 veckor (kortare tid till yngre individer) har gått. Detta för att insekter kan skada en spindel innan dess exoskelett har hårdnat efter ömsning.

Huruvida pinkies kan ges mer än någon gång ibland är diskuterat, vissa hävdar att spindeln inte kan hantera de stora mängderna kalk men jag hittar ingen källa på det med vetenskaplig grund eller någon vars spindel dött av kalk ifrån pinkies. Jag har aldrig gett pinkies då det inte är något nödvändigt för att spindeln ska må bra.

Könsbestämning

Se följande guide för könsbestämning av fågelspindlar
https://www.terrariedjur.se/articles/46

Skötsel av slings

Slings (en förkortning av spiderlings) är ungar. Exakt när gränsen mellan sling och juvenil (mellan sling och könsmogen) går, är lite olika beroende på vem man frågar men någonstans när den börjar få storlek som en gammal femkronan och får lite färg. Slings har lite annan skötsel. Jag använder en gammal filmburk (genomskinlig för dygnsrytmen) eller mindre plastburk med små lufthål (riktigt små då de rymmer lätt). Man kan tycka att det är extremt litet utrymme, men de utnyttjar inte mer och ett större terrarium skulle bara få det att vara svårare att ha koll på spindeln och den kommer då ändå gräva en håla för att få det trängre. Jag fyller upp två tredjedelar av burken med substrat och håller det lite fuktigt, inte mer komplicerat än några droppar vatten i veckan. Slingsen växer mycket fortare än större individer. En sling kan ömsa en gång per månad medan könsmogna kan ta år mellan ömsningarna (de fortsätter ömsa efter könsmognad). Som mat kan man antingen klippa små mjölmaskar eller kackerlackor och dela upp till flera individer om man har. Eller så ger man små bananflugor eller små kackerlackor (såsom ryska kackerlackors pyttesmå nymfer eller Blaberidae sp. “Kenya”). Mata oftare till små, ungefär en till tre gånger i veckan beroende på bytesstorlek. Även här ser man tydligt på bakkroppen om den är “hungrig” eller inte. Skippa vattenskålen, det innebär bara onödig drunkningsrisk. Allt eftersom de växer så bör storleken på burken och bytet uppgraderas allt eftersom. För juveniler gäller det samma med att fortsätta uppgradera bytesstorlek, terrarium osv. efter hand.