Allmänt

(Foto: Johan Källström)

Det finns hela 34 olika skorpioner i släkte Heterometrus. Skötsel och hållning av dem alla är snarlik, men i detta skötselråd kommer det att skrivas om den vanligaste arten inom hobbyn, Heterometrus petersii.

Skorpioner tillhör klassen spindeldjur (Arachnida) och är nära besläktade med spindlar. Det finns ungefär 1000 arter av skorpioner och Heterometrus-släktet innehåller några av de större arterna.

Efter Kejsarskorpionen är Heterometrus-släktet de mest populära skorpionerna som finns att köpa i Sverige, framförallt efter att Kejsarskorpionen (Pandinus imperator) ökade otroligt i pris till följd av att arten blev CITES-listad och inte fick exporteras på samma sätt som innan.

En häftig sak vad gäller skorpioner är att de självlyser om man lyser på dem med en UV-lampa.

På engelska är de ofta kända under populärnamnen ”Asian Forest Scorpion” eller ”Giant Forest Scorpion”.

Etymologi

Heterometrus kommer från grekiskan och är två sammansatta ord. Hetero som betyder annan eller olika. Sen är det metrus vilket betyder mått.

Utseende och beteende

(Foto: Johan Källström)

Heterometrus petersii brukar vanligtvis bli runt 12 cm.

De är helsvarta med lite bruna inslag på olika stället. Det är relativt vanligt för det otränade ögat att missta dessa för Kejsarskorpioner. Klorna har känselhår på sig som är mycket känsliga, där de känner av vibrationer och på så sätt kan upptäcka faror.br> Generellt sett är de inte aggressiva, men det är inte ovanligt att de tar till klorna om de känner sig hotade.

Heterometrus petersii är marklevande art och gräver mer än gärna ner sig för att gömma sig. Får de möjligheten att klättra gör de dock gärna det också.

Det går att hålla dessa skorpioner kollektivt (OBS! Blanda inte arter dock!) så länge man erbjuder dem tillräckligt stora terrarium. Det finns dock alltid en risk för slagsmål, speciellt under parningstid. Ibland förekommer dessutom fall av kannibalism. Risken för detta ökar om skorpionerna är hungriga. De är även extra känsliga medan de ömsar, då en nyömsad skorpions skal är mjukt innan det hinner hårdna.

Arten är nattaktiv, och kommer ofta fram vid skymning och när mörkret lagt sig. Att se dem framme dagtid är en mycket ovanlig syn.

Artbestämning

Att artbestämma arter ur Heterometrus-släktet är otroligt svårt för det otränade ögat. De är alla mycket lika varandra och det är endast små saker som skiljer dem åt morfologiskt.

För att lättast artbestämma dem kan man ta hjälp av Zoologische Verhandelingen, som är en holländsk forskningsjournal som tar upp all möjlig forskning om Zoologi. Den gavs ut 1948-2002.

1981 gavs det ut en utgåva som tar upp Heterometrus-släktet skrivet av H.W.C. Couzijn. Lyckligtvis är all denna information gratis att ladda ner här igenom:
http://www.repository.naturalis.nl/document/149049

Kända Heterometrus-arter och när de beskrevs:

• H. barberi (Pocock, 1900)
• H. liocheles (Kovařík, 2004)
• H. bengalensis (C.L. Koch, 1841)


• H. cimrmani (Kovařík, 2004)
• H. cyaneus (C.L. Koch, 1836)
• H. flavimanus (Pocock, 1900)
• H. fulvipes (C.L. Koch, 1837)
• H. gravimanus (Pocock, 1894)
• H. indus (DeGeer, 1778)
• H. kanarensis (Pocock, 1900)
• H. keralaensis (Tikader & Bastawade, 1983)
• H. laoticus (Couzijn, 1981)
• H. latimanus (Pocock, 1894)
• H. liangi (Zhu & Yang, 2007)
• H. liophysa (Thorell, 1888)
• H. liurus (Pocock, 1897)
• H. longimanus (Herbst, 1800)
• H. madraspatensis (Pocock, 1900)
• H. mysorensis (Kovařík, 2004)
• H. nepalensis (Kovařík, 2004)
• H. petersii (Thorell, 1876)
• H. phipsoni (Pocock, 1893)
• H. rolciki (Kovařík, 2004)
• H. scaber (Thorell, 1876)
• H. sejnai (Kovařík, 2004)
• H. spinifer (Ehrenberg, 1828)
• H. swammerdami (Simon, 1872)
• H. telanganaensis (Javed, Mirza, Tampal & Lourenço, 2010)
• H. thorellii (Pocock, 1897)
• H. tibetanus (Lourenço, Qi & Zhu, 2005)
• H. tristis (Henderson, 1919)
• H. ubicki (Kovařík, 2004)
• H. wroughtoni (Pocock, 1899)
• H. xanthopus (Pocock, 1897)

Gift

(Foto: Johan Källström)

Även fast Heterometrus petersii inte är någon aggressiv art måste man alltid komma ihåg att de faktiskt är ett djur som är giftigt. Giftet är i regel inte speciellt farligt, och man brukar ofta jämföra det med ett getingstick; alltså att det ger lite smärta och en svullnad runt sticket. Precis som med getingar så finns det dock en risk att man är allergisk, och det kan därmed medföra stora konsekvenser.

Vanligast är dock att dessa skorpioner försvarar sig med klorna istället för att försöka sticka med gadden.

Men med det sagt så ska man alltid vara otroligt försiktig när det gäller att hantera skorpioner, och inte ta onödiga risker med att hantera dem med händerna då man aldrig vet hur pass känslig man är mot deras gift.

Notera att bara för att man är (eller inte är) allergisk för getingar betyder inte att detsamma gäller för skorpioner, då det är olika typer av gift. Man kan alltså reagera annorlunda mot sticken från de olika djuren.

Ska man hantera och lyfta upp en skorpion gör man det lättast med en pincett/tång där man tar ett stadigt men försiktigt tag i svansen på dem, precis under deras gadd. Var försiktig så du inte klämmer för hårt och gör illa skorpionen, eller att du tappar den.

Terrarium

Öms
(Foto: Johan Källström)

Ett terrarium med måttet 30 x 30 x 30 cm räcker till en individ och därefter räknar man upp terrariestorlek efter antalet skorpioner och lägger till 20 cm på terrariets bredd per individ. Man bör ha minst 30 cm höjd.

Som bottensubstrat är en torv och sandblandning att föredra. Det viktiga är att det är grävvänligt för skorpionen samt att det kan hålla fukt bra. Det får inte vara för fuktigt dock, då det ökar risk för att det börjar mögla. Det bör minst vara 10-15 cm djupt så att skorpionen kan gräva ner sig.
Mossa och löv är också bra saker att lägga in som den kan gömma sig under.

Luftfuktigheten ska vara runt 70-80 %. Luftfuktigheten måste vara så pass hög så det inte finns risk att skorpionen torkar ut, de härstammar ifrån regnskogarna i södra Asien.

En vattenskål måste alltid finnas i terrariet.

Temperaturen bör ligga på 24-28 grader. För att uppnå denna temperatur kan man använda sig av en värmematta. Man ska INTE placera värmemattan under terrariet, utan det är bättre att man placerar den på ena sidan av terrariet. Anledningen är att skorpionerna kan gräva ner sig i substratet för att komma till en svalare och fuktigare del av terrariet, vilket inte fungerar om man har värme som kommer underifrån.

Erbjud minst ett gömställe, gärna flera. Ett gömställe kan exempelvis bestå av korkbark, kokosnötskal eller en keramikkruka.

UV-ljus är inte nödvändigt. Undvik att ställa terrariet i direkt solljus.

Föda

Heterometrus petersii är en insektsätare. Man kan erbjuda dem syrsor, gräshoppor, dubia kackerlackor, mjölmask, zophobas och andra insekter. Det är att föredra att variera deras kost så mycket det går. Mjölmask och zophobas innehåller mycket fett och bör därför inte ges som någon basföda.

Vanligast är att skorpionen ligger i bakhåll och väntar på att maten ska komma till dem, för att sedan hugga tag i dem med sina klor. Blir de tillräckligt hungriga dock så kommer de även att aktivt söka föda och jaga.

Det använder oftast enbart klorna när de fångar sina byten. Det är mycket sällan som de faktiskt använder sin gadd.

En skorpion som matvägrar är inte speciellt ovanligt. Du kan hålla dig lugn dock, då de kan gå i flera månader utan att äta. Vanligaste orsakerna till att den inte vill äta är för att den är på gång att ömsa snart, eller att den helt enkelt inte är hungrig. Det man kan göra är att försöka erbjuda den mat max en gång i veckan. Äter den inte då är det bara att ta ut maten och försöka igen en vecka senare. Har man en skorpion som inte äter så ska man inte försöka mata den mer eller oftare, då det oftast ger motsatt effekt, dvs. stressar upp den vilket gör att den matvägrar ännu mer.

Könsbestämning

Hanar har större så kallade pektiner (kamliknande utväxter bakom det fjärde benparet) än honor.

Annars brukar det vara svårt att skilja könen åt om man inte har något att jämföra med.

Avel

Att avla på denna art är inte jättesvårt. Först och främst måste man se till att man har en av varje kön.

Sen är det även väldigt viktigt att man ser till att man faktiskt har två av samma art, då det som sagt är mycket svårt att se skillnad på arter i Heterometrus-släktet.

Sen sätter man ihop dem, och man får hålla koll på dem så de inte bråkar.

5-10 månader senare så bör du ha små skorpionbebisar som sitter på mammans rygg. Ungarna föds levande. Honorna kan också lagra sperma till flera kullar.

Det brukar bli runt 10-20 ungar i varje kull. Klorna och gadden är inte helt utvecklade på de små skorpionerna. Under de första dagarna äter de ingenting, utan lever då på gulsäcken som de har kvar. Ungar som har ramlat av mammans rygg dör fort. Honan beskyddar ungarna fram till den första ömsningen som äger rum efter 2-3 veckor och då lämnar de honans rygg. Då kallas de nymfer och de får fortfarande mat av honan. Ömsningen brukar gå felfritt om de har ungefär 27 grader och hög luftfuktighet.

När man märker att mamman inte längre gömmer sig tillsammans med ungarna så är det dags att separera på dem.

Källor

• http://www.repository.naturalis.nl/document/149049
• http://www.repository.naturalis.nl/record/317763
• http://arachnoboards.com/threads/identifying-common-heterometrus-revised.94196/
• http://www.petbugs.com/caresheets/Heterometrus-species.html
• https://en.wikipedia.org/wiki/Heterometrus
• http://www.scorpionpictureguide.com/pet-scorpion-tank-habitat/
• http://arachnoboards.com/threads/heterometrus-longimanus-breeding.213090/
• https://patents.google.com/patent/CN104396891A/en