Allmänt

Den Burmesiska tigerpytonen är en fascinerande orm såväl för nybörjare men framförallt för erfarna.
Utöver den burmesiska så finns Python molurus (Indisk pyton) och korsningar mellan dessa är väldigt vanliga inom hobbyn.

Utöver nominatformen så finns det även lite ovanligare underarter som t.ex Dvärgtigerpyton (Python bivittatus progschai) från Indonesien.

Burmesisk pyton kan man hitta i bl.a Burma, Thailand, Vietnam, Laos, Cambodia, östra Indien, norra Malaysia och Kina.

Värt att nämna är även att denna art har fått fäste i Florida på grund utav att det finns folk som släpper ut sina ormar när de inte kan, orkar eller vill ta hand om dem längre. Detta i samband med orkaner som förstört uppfödningslokaler och ett habitat som liknar ormens ursprungliga miljö har gjort att arten förökat sig explosionsartat i framförallt Everglades i södra Florida.

Utseende och beteende

(Foto: Emil Olsson)

Burmesisk tigerpyton tillhör världens 5 största ormar och honor kan nå längder på över 6 meter, hanarna oftast något mindre. Det är en väldigt fin och muskulös orm med vacker teckning som formar en karakteristisk "pil" på huvudet.

Den har även liksom andra pytons stora synliga värmegropar som komplement till en relativt dålig syn.

Det är inte ovanligt att juveniler (även äldre individer) väser och försöker skrämmas när man öppnar till terrariet, ibland gör de till och med "fejk"utfall där de attackerar med stängd mun. Oftast försöker de bara skrämmas och är man lugn men bestämd så inser ormen snabbt att man inte blir rädd och då lugnar den i regel ner sig också, de är smartare än vad man tror.

Trots deras storlek är denna art känd för att ha ett ganska lugnt och tacksamt beteende generellt sett och det är mycket därför den är så populär i hobbyn! Samtidigt är det alltid individuellt med beteende och tigerpytons liksom de flesta andra ormar är solitära djur och har inga känslomässiga band till sin ägare och därav kan man aldrig lita på en orm.

Vill man skaffa denna orm så ska man tänka på att detta är enormt kraftfulla ormar som blir mycket stora och ska hanteras med största respekt och aktsamhet. En tigerpyton hugger med en hastighet av 6 meter i sekunden!

Tigerpytons har över 100 bakåtriktade tänder som hjälper dem hålla fast sitt byte. Blir man biten i exempelvis handen så ska man inte försöka dra ut handen för det förvärrar bara skadan, man ska kämpa emot så lite som möjligt annars tror ormen att det verkligen är ett byte den har fått fatt i. Håller man sig lugn och still så inser oftast ormen så småningom att den tagit fel och släpper själv. Är den envis så kan man prova att duscha den på nosen med vatten och alkohol som man har i en blomspruta, inte alltid det hjälper men ibland släpper de med denna metoden.

Med lite grundläggande kunskap, förståelse och tålamod så kan man få sig en riktigt fin rumskamrat som hänger med i upp till 30 år. De är nyfikna, smarta ormar och tigerpytons kan vara mycket givande ormar för rätt person!

Terrarium

Som ni kanske anar så behöver dessa ormar enorma terrarium så småningom, om du funderar på att skaffa en Burmesisk tigerpyton så ska du vara beredd att mer eller mindre behöva dela av ett rum när den är vuxen.

Är du osäker på om du kan erbjuda den platsen, skaffa en mindre underart istället!

Till en liten juvenil ska man inte ha för stort terrarium då det lätt får ormen att känna sig stressad och detta kan leda till matvägran och sjukdomar. Det går kompensera detta med många gömställen men ett mindre terrarium är att föredra. Ett terrarium som är 60-80cm brett samt 40cm djupt och 40cm högt är lagom att börja med. Även om de gillar att klättra så är markytan viktigare än höjden för dessa ormar.
Se till att det finns gömställe både på den varma och den svala sidan.
Klättermöjligheter uppskattas, gärna grenar och avsatser men se till att sakerna sitter fast, unga individer tenderar att klättra mer men även vuxna klättrar. I naturen kan man hitta vuxna individer sovandes i träd.

Det behövs även en rejäl vattenskål/badbalja som ormen kan sänka ner hela sin kropp i. Tigerpytons gillar att ligga och dra i vattnet, de är även fantastiska simmare och kan hålla andan upp till 30 minuter!
Vatten ska bytas varje dag och avföring ska plockas bort omedelbart.

Bottensubstrat finns det en mängd olika alternativ till, torv och bark är bland det vanligaste. Personligen har jag bark för tillfället men ska byta ut mot naturell torv till nästa terrarie för en naturligare miljö.

Växter kan man prova att ha i terrariet om man är modig men ormen kommer sannolikt att ha sönder dem relativt fort, så plast är att föredra.

Temperatur och luftfuktighet

I terrariet så ska en temperatur på 28-30 grader på varma sidan eftersträvas. Har man en hotspot kan det vara några grader högre där, samt ca 25 grader på den svala sidan.
På natten så är 23-25 grader lagom.

Luftfuktigheten ska ligga mellan 70-80% och detta är viktigt för ormens hälsa och för att motverka uttorkade slemhinnor.

Föda

Burmesisk tigerpyton är en ogiftig orm som kramar ihjäl sina byten, den är väldigt matglad och nekar oftast inte en måltid. Lätta att vänja vid dött foder.

En nykläckt juvenil kan ta en vuxen mus som första måltid, mata var femte dag ungefär. En vuxen Burmesisk tigerpyton ger man lämpligast stora kaniner men man kan även ge getter eller grisar exempelvis.

Har man svårt att avgöra vilken storlek som är lämplig så kan man ha som tumregel att inte ge större än ormens tjockaste del. Värt att nämna här dock är att tigerpytons är kapabla att ta rätt mycket större byten än vad man tror och ormen vet själv vad den klarar av att svälja och inte. Är bytet för stort så kommer ormen spotta ut det så snart den har insett sitt misstag. Själv matar jag min tigerpyton efter hur hans kropp ser ut och ett par dagar efter han bajsat.

Det viktiga är att inte ge ormen många små byten, utan ge den ett stort byte istället. Detta är mycket bättre för ormars matsmältning, då den inte alls fungerar som vår gör. Ormar smälter ett byte i taget och börjar därför inte bryta ned nästa byte föränn det första är klart och har ormen ätit flera byten så finns risken att det sista börjar ruttna inne i ormen.

En annan fördel med att ge större byten är att ormens huvud anpassar sig då efter större byten och växer på sig och blir mer proportionellt med kroppen, det underlättar om ens vuxna tigerpyton klarar av att äta en större kanin istället för att behöva ge den 6 stora råttor pga att ormen har för litet huvud. En annan faktor för ett för litet huvud är powerfeeding, när man ger ormen väldigt väldigt mycket mat, ormen växer då enormt snabbt men huvudet hinner inte med att utvecklas i takt med kroppen och får då ett litet huvud som resultat. Detta tar väldigt hårt på ormen också och kan förkorta livslängden till så lite som 10 år.

Tänk på att det alltid är bra att variera födan lite, kyckling är bra om man kan få tag i det och det brukar uppskattas dessutom.

Könsbestämning

Hanar är mindre och slankare än honor och hanarna har även stora sporrar vid sidan om kloaken.
Men för att vara säker på kön rekommenderas att ormen poppas eller sondas av en erfaren person.

Avel

Tigerpytons blir könsmogna vid mellan 2-4 års ålder och det är rekommenderat att dvala ormarna innan parning för öka chanserna.
Det är viktigt att man har gett honan ordentligt med mat innan parning, då en graviditet tar rätt mycket på honan. Både hanen och honan ska vara i gott skick innan parning.
Tre månader efter parning läggs äggen, normalt 25-30st. Honan lägger sig runt äggen och börjar skaka för att alstra värme till äggen, sen tar det ytterliggare 6-8 veckor innan de är redo att kläckas.