Allmänt

Den västliga trynsnoken blir en allt mer vanlig orm i vår hobby. En lite annorlunda och rolig orm med bra storlek. De finns i flera olika morfer, men normalfärgade och albinofärgade är de vanligaste i Sverige.

Ormen beskrevs första gången av Baird & Girard, 1852.

Trynsnoken hade tidigare två underarter, Heterodon nasicus kennerlyi och Heterodon nasicus gloydi. I dagsläget räknas dessa inte till Heterodon nasicus eftersom de fått egen artstatus.

Arten härstammar från USA där de finns utspridda över stora delar av landet bortsett från staterna längs kusten.

Utseende och beteende

Foto: Henriette Heckscher

Det här är en relativt liten och kraftig orm som har fått sitt namn genom sitt utseende. Hanar är mycket mindre än honor och blir runt 40-50 cm som vuxna, medan honor kan bli över 80 cm. Trynsnoken har kort nos med en hård liten utväxt som den använder för att gräva med. Det är en lättskött orm att ha och ta hand om och den är oftast lugn i temperamentet. Dock kan vissa trynsnokar ha humör och fräsa, men det är oftast bara för att skrämmas eftersom dessa ormar helst inte biter.

Trynsnoken har olika beteenden för att visa att den vill vara ifred. Den kan platta ut halsen och väsa och ljudet är väldigt likt skallran hos en skallerorm. Om detta inte skrämmer fienden kan den gå till anfall med stängd mun - som en stångande tjur. Sista utvägen, om dessa hot inte hjälper, är att ormen spelar död - precis som vår vanliga svenska snok. Detta hör däremot inte till vanligheterna.

Det har pågått mycket diskussioner kring om trynsnoken är en giftig orm eller inte. Den har "giftig" saliv som kommer in i kroppen på den bitne subcutant genom att ormen "tuggar". Giftet är så milt att det vanligtvis är helt ofarligt för oss människor, men självklart kan man få en allergisk reaktion om man skulle vara känslig.

Terrarium

Foto: Henriette Heckscher

Trynsnoken vill ha ett terrarium med mycket bottensubstrat så att den kan gräva. Vissa använder sand, medan andra tycker att det blir för mycket sand på maten. Det går även bra att använda asp-spån (aspen snake bedding) eller motsvarande. Trynsnoken trivs inte med öppna ytor, utan vill ha trånga gömställen och mycket inredning den kan gömma sig bland. Vid för öppna ytor kan ormen stressas och börja matvägra. Med "trångt" menas det inte att själva terrariet ska vara litet och trångt, utan man ska självklart uppfylla jordbruksverkets riktlinjer kring minsta tillåtna terrariestorlek baserat på ormens längd. Eftersom arten varierar mycket i storlek mellan hona och hane så får man kika på vad som gäller för just sin egen orm storleksmässigt. Tänk även på att det är minsta tillåtna mått och ett större terrarie kan därför lämpa sig så länge man tillgodoser behovet med gömställen och inredning.

Temperaturen i terrariet ska ligga på 24-29 grader på den svala sidan. Det är också viktigt att ha värme för matsmältningen och det löser man lättast genom att använda en värmematta/kabel eller värmelampa som värmer en del av terrariet. Rekommenderad temperatur på solplatsen är runt 31-32 grader. Luftfuktigheten bör ligga på 40-50%. En vattenskål med färskt vatten ska finnas så att ormen kan dricka när den vill. Det är viktigt att ha en bra dygnsrytm i terrariet, 16 timmar ljus och 8 timmar mörkt är optimalt på sommaren. Från hösten till vintern kan man successivt minska ljustimmarna ner till 12 timmar för att sedan återgå till 16 timmar när våren kommer.

Föda

I naturen äter trynsnoken oftast grodor och små ödlor. I fångenskap matas den med fördel med möss. Trynsnoken kan matvägra, bland annat under vinterperioder eller vid byte av miljö, så ha tålamod. Matvägrande trynsnokar är dock inte vanligt.

Könsbestämning

Hanar har oftast längre och jämnt avsmalnande svans, medan honorna har kortare svans, abrupt avsmalnande nära kloaken.

Avel

Vid fortplantning ska honan väga minst 250 gram, helst 300 gram. Hanen ska åtminstone väga över 60 gram.

Det är viktigt att honan har tillgång till en äggläggningslåda.
Som bottensubstrat i lådan kan man exempelvis använda kokoshumus som ska vara ganska fuktigt och djupt nog för att hon ska kunna gräva i det.

En kortare dvalning på 8-12 veckor kan göras för att förbereda inför parning. Efter att ha höjt temperaturen succesivt efter dvalningen och bägge djuren har ätit ordentligt igen så kan man föra ihop djuren. De får gå ihop en stund och sker då ingen parning kan man testa några dagar senare igen.
Honan brukar lägga mellan 4 och 25 ägg.

Äggen inkuberas i en temperatur mellan 26,5-28,5 grader. Det är bra att använda ett substrat som håller fukt, till exempel Vermiculite eller mossa för att äggen inte ska torka ut. Äggen kläcks efter 40-65 dagar beroende på temperaturen i kläckaren.

En nyfödd trynsnok äter ca 4-6 dagar efter sin första ömsning. Det brukar oftast fungera bra att ge upptinade pinkisar (nyfödda möss).