Allmänt

Taggsvansvaranen (Varanus acanthurus) är en liten till mediumstor varan från Australien.
De går att hitta i torra regioner med buskvegetation över hela västra Australien, Northern Territory, och delar av Queensland. De håller sig gärna runt stenrösen och annat där de vid fara snabbt kan springa och gömma sig.
Arten beskrevs för första gången 1885 av Boulenger och tillhör underfamiljen Odatria. Det finns tre stycken accepterade underarter; Varanus acanthurus acanthurus, Varanus acanthurus brachyurus och Varanus acanthurus insulanicus.

Ibland går även arten under smeknamnet “Ackis”, som den fått på grund av artepiteten acanthururs.

Utseende och beteende

Arten blir 60-70 cm lång och är relativt stadigt byggd. De har en svans täckt av kölade fjäll vilket gör att de ser taggiga ut, därav namnet. Underarter skiljer en hel del i färgteckning men generellt har taggsvansvaraner en mörk (brun/svart/grå) underton och fläckar som går i gult, vitt eller rött över ryggen.

Ackisar är aktiva varaner som rör sig mycket, de spenderar dagarna i jakt på föda. Generellt är de lugna i humöret i fångenskap och visar inte mycket defensivitet. Dock bör man komma ihåg att alla djur är individer, jag har haft riktigt defensiva varaner som mer än gärna skulle tugga på mina fingrar om de fick chansen.

Terrarium

En bra grundregel är att terrariet inte kan bli för stort. För en vuxen ödla mellan 51-71 cm så är den minsta lagliga ytan i Sverige 1,8 kvm. Den minsta höjden på terrariet ska vara 60 cm. Med andra ord innebär det ett terrarium med exempelvis 200*95*60 cm i mått.

Terrariet ska vara väl inrett med stora stockar, stenar och annat som erbjuder gömställen. Jag har använt korkbarksrör med gott resultat. Man kan även bygga ett stenröse under värmelampan för att skapa en temperaturgradient då det blir varmast överst och svalare längre ner. Tänk då på att stapla stenarna stadigt så att de inte kan ramla ner och skada ödlan.
Ett djupt bottenmaterial är att föredra, av två anledningar. Den första är att ackisar är en grävande ödla och det behovet behöver de också få utlopp för i fångenskap. Anledning nummer två är; en vanligt dödsorsak bland varaner genrellt är äggstockning. Honorna bär gärna äggen tills de hittat en bra plats att lägga äggen på. Om de inte hittar en lämplig plats så kan det resultera i att honan avlider.
Jag tycker att det bör erbjudas MINST 15 cm bottenmaterial, gärna mer om man har möjlighet. Under J. Lemms föredrag om små varaner på 2015 års upplaga av Norrköpings Symposiet så rekommenderade han 40-50 cm bottenmaterial till små varaner.

Till bottensubstrat kan man använda en torv- och sandblandning. Det håller fukt bra samtidigt som det är tillfredställande för ödlorna att gräva i. Enbart sand faller lätt ihop, medan en blandning av torv och sand som är hårt pressat ger ödlorna möjligheten att gräva gångar och hålor.

Luftfuktighet

Varanus acanthurus kommer från relativt torra områden i Australien och ser ut att vara utpräglade ökeninvånare. Trots detta så har de ett stort behov av fukt. Kan man hålla luftfuktigheten på ca 70% är det bara fördelaktigt. Jag sprayar mina ackis-terrarium ungefär en gång varannan dag. Sprayar mer intensivt på mina stenrösen (som jag nämner längre upp) för att fuktigheten ska hållas i jorden under röset. På så vis kan jag skapa en naturlig "fuktbox" i terrariet. En stor vattenskål med färskt vatten bör alltid finnas inne hos varanerna. De är mästare på att skita ner vattnet, så en rekommendation är att placera vattenskålen på en lättåtkomlig plats för att kunna göra rent och byta vatten utan problem.

Belysning

Ackisar är soldyrkande ödlor. Så fort lamporna har slagits på så kommer de och vräker ut sig under värmelampan. Detta medför att de behöver gott om ljus, och har man flera ödlor ska det finnas gott om plats så att alla ödlor kan utnyttja solplatsen. Då de är dagaktiva och spenderar stor tid under lamporna så kräver de UVB. Det bästa du kan ge din varan är HID-lampor, exempelvis Solar Raptor. De kostar lite mer än vad t.ex. Exo-terras UV-lampor men de leverar därefter också.

Nu när vi pratar lampor så kan det också vara värt att ta upp värme. Arten kommer från varma delar av Australien och kräver mycket värme. En solplats på minst 40 grader är en nödvändighet. Utöver solplatsen bör terrariet hålla en temperaturgradient från 25-32grader. Med hjälp av temperaturgradienten så kan varanen själv välja vilket temperatur den vill hålla genom att förflytta sig i terrariet. Jag tycker det är lättast att skapa en gradient om värmelampan placeras på ena sidan av terrariet. Då blir det betydligt mycket svalare på den sidan där inte lampan är.

Föda

Jag använder kackerlackor som grundföda till alla mina varaner. De är smidiga att ha hemma, de väsnas inte som syrsor och äter inte upp varandra. Samtidigt är många arter kackerlackor betydligt mycket större än vad vuxna syrsor är och det innebär att du kan mata färre kackerlackor än vad du skulle göra med syrsor.
Utöver olika arter kackerlackor så försöker jag variera kosten så mycket som möjligt. Jag matar bl.a. med syrsor, zophobaslarver, gräshoppor, Repashy Meat- och Grub pie, vaktelägg, pinkies m.m. En variationsrik kost bidrar till friskare och mer välmående djur.

Något att ha i åtanke är att både pinkies och olika sorters larver som zophobas är väldigt feta, så det bör användas som komplement till den huvudsakliga födan.

Jag använder tillskott som mineraler och vitaminer på allt jag matar med. Nu senaste har jag använt Miner-all med goda resultat.

Könsbestämning

Ackisar kan vara svåra att se könsskillnader på. De går inte att palpera som med ormar då även honor kan ha djupa fickor. En metod som har fungerat bra för mig är att lysa genom svansen, då går det att se skuggor efter hemipenisar på hanar och avsaknaden av dem för honor.

Avel

Varanus acanthurus är en relativt lättavlad varan. De växer snabbt om de får mycket mat och jag har hört om fall där honor lagt ägg redan vid några månaders ålder. Inget att eftersträva, men intressant likväl.
Efter parning så bör hona och hane separeras så man minskar stressen hos honan och då minskar även risken för att äggen ska bli uppätna.

Som jag nämnde tidigare så är ett djupt bottenmaterial viktigt för att få honan att lägga äggen. Det går även att ställa in en äggläggningslåda, med djupare bottenmaterial och rätt fuktighet.
Honan lägger oftast mellan 10-13 ägg. Även om fler kan förekomma. En hona kan lägga flera kullar per år. Men tänk på att för många kullar sliter mycket på din varans hälsa. Lagom är bäst.
Från parning till äggläggning tar det ungefär 6 veckor (S. Arth, Reptilia nr. 50, 2007).

Hur man ska kläcka äggen finns det nog lika många idéer och åsikter om som det finns folk som föder upp dem. Jag har fått upp ögonen för substratfri kläckning, alltså, kläckning i lådor utan substrat. SIM-lådor ska vara ypperligt bra.
Äggen kläcks efter 100-140 dagar på en temperatur runt 28-30 grader. När ungarna kommer ur äggen så är de 13-16 cm stora. Det är fördelaktigt att låta ungarna vara kvar i kläckaren ungefär ett dygn efter att de har kläckts.
Som små kan de hållas i grupp så länge alla får tillräckligt med mat och det inte förekommer aggression. När de är små går det i princip inte att mata för mycket, så ös in insekter i massor.