Allmänt

Dvärgskäggagamen (Pogona henrylawsoni) är en dagaktiv och marklevande ödla som med sin nyfikna charm, oftast blir en lätthanterlig lugn ödla, dock lite livligare än den vanliga skäggagamen (Pogona vitticeps). Dvärgskäggagamen kommer ursprungligen från Australien, med en utbredning i centrala Queensland. Där lever den i varm och torr miljö och livnärar sig på insekter och växter.

Den har blivit vanligare i fångenskap på senare år, mycket tack vare dess mindre storlek, vilket gör att den inte har samma storlekskrav som den vanliga skäggamen.

Det finns total sju olika arter av skäggagamer, där de absolut vanligaste i fångenskap är vanlig skäggagam (Pogona vitticeps) följt av dvärgskäggagamen (Pogona henrylawsoni). Övriga arter är väldigt sällsynta i fångenskap.

Dvärgskäggagamen beskrevs 1985 av Wells & Wellington.

Utseende och beteende

I många avseenden är skötseln liknande för dvärgskäggagamen som för vanlig skäggagam, men dvärgskäggagamen behöver inte i närhet till lika stor plats tack vare dess mindre storlek.

De blir omkring 25-30 cm som fullvuxna, mätt från nos till svansspets. De har spetsiga fjäll som täcker ödlans kropp. Den har taggaktiga utskott som går ner från dess huvud, och ner längst dess sidor. Den har inte alls så tydligt “skägg” som vanlig skäggagam. I det vilda är de oftast gul-, röd- och gråaktig tonen. I fångenskap däremot finns det betydligt fler färg och kontrastrika morpher (färgteckningar) som avlats fram. Alla dvärgskäggagamer kan också ändra sin färg från ljust till mörk efter humör eller för att reglera sin kroppstemperatur. Även inför ömsning påverkas färgen.

De har bra koll på sin omgivning och kan stå/ligga i de konstigaste ställningarna. Likt den vanliga skäggagamen är det en bra nybörjarödla som är väldigt trevlig och kan ofta bli handvan.

Värt att veta är att reptiler kan vara svårlästa när det kommer till beteende och överdriven hantering kan leda till att de känner sig stressade. Även fast dvärgskäggagamen är en lugn, trevlig och oftast väldigt handvan ödla är det ingen leksak. Man skall ha lika mycket respekt för den som vilket annat djur/reptil som helst.

Terrarium

Minsta tillåtna ytan för dvärgskäggagam är 0,36 kvm och 30 cm högt men desto större desto bättre. Ett terrarium på 100x50x50 cm kan vara lagom.

Dvärgskäggagamen är en soldyrkare och kräver därför bra UV-​belysning med både UVA och UVB. Även och spot­light som ger värme med 32 – 40°C under är nödvändigt. Många väljer att använda en s.k. “HID-lampa” som avger både bra med UV-ljus och värme. Många av de lampor som säljs i butik (även de med skäggagam på själva förpackningen) avger inte UVB-ljus, utan enbart värme. Utan UVB-ljus så kommer ödlan att utveckla sjukdomar som följd.

Temperaturen i övrigt kan ligga runt 26 – 28°C i ter­ra­riet. På nat­ten kan tem­per­a­turen gå ner till runt 20°. Antal timmar ljus kan man variera beroende på säsong, se nedan exempel på lämpligt antal timmar.

• Sommar: Runt 15 soltimmar.
• Vår & höst: Runt 12 soltimmar.
• Vinter: Runt 10 soltimmar.

Luftfuktigheten i terrariet skall ligga runt 40-50%.

Inredning

Då dvärgskäggagamen bor i torr miljö vill de bo i halvöken med trä­dröt­ter, barkbitar, stenar och flera göm­ställen. Minst två gömställen skall erbjudas, ett på den kalla sidan och ett på det varma sidan av terrariet. De ska också finnas en större vattenskål i terrariet, gärna där hela ödlan får plats att bada/blötlägga sig i.

Ogiftiga växter i form av olika sukulenter utan taggar, svärmorstunga m.m. kan gärna användas för att både ge skydd och få terrariet att se lite trevligare ut. Eftersom ödlorna kan äta av växterna så är det viktigt att tänk på att använda en obesprutad växt. Om du är osäker på om dina växter är besprutade med bekämpningsmedel eller ej, så gör rent bladen så gott det går och använd växten gärna som husväxt en längre tid innan du sätter in det i terrariet.

Bottenmaterial

Vilket bottenmaterial som ska användas är ett debatterat område. I naturen så lever de på hårt packat material, något som inte är så lätt att återskapa med ren sand. Får de i sig för mycket av sanden när de äter, kan det orsaka förstoppning, speciellt hos unga djur. Min rekommendation är att blanda ihop en 50/50 sand- och jordblandning. Detta gör att man kan få bottenmaterialet betydligt mer kompakt till den grad att ödlan t.o.m. kan gräva hålor. Runt mat och vattenskål kan även några platta stenar användas för att minska risk för att bottenmaterial ska komma med i maten.

Föda

Dvärgskäggagam äter insekter, grönsaker och frukt. Basfödan kan bestå av syrsor eller kackerlackor. Tänk på att inte ge större foderdjur än ⅔ av storleken på ödlans huvud. Mjölmask kan man ge som gott då och då, om ödlan behöver lägga på sig lite eller om dvärgskäggagamen är dräktig. Foderdjuren skall alltid pudras med kalk (kalken skall alltid vara fosforfri). Multivitaminer kan man pudra på en gång i veckan eller varannan vecka hos vuxna djur. Hos yngre kan man pudra multivitamin 2 gånger veckan så länge dvärgskäggagamen växer.

I takt med att dvärgskäggagamen blir äldre ska desto större del av dess diet bestå av frukt och grönt. Frukt och grönt ska alltid erbjudas till unga dvärgskäggagamer också men deras huvudsakliga föda består av insekter.
Frukt och grönt ska likt insekter alltid pudras med kalk.

Grönsaker och frukt

Av det gröna skall sallad vara ⅔ av kosten såsom machésallad, ruccolasallad, maskrosor m.m. Resten ska vara diverse grönsaker, exempelvis haricot verts. Frukt kan ges ca 1 gång i veckan som godis.

Ge ej frukt och grönt med för mycket fosfor eller oxalsyra. Det gör det svårt för din dvärgskäggagam att ta upp kalcium. Exempel på frukt och grönt med mycket fosfor och oxalsyra är banan, blomkål, spenat och morot. så ge lite extra kalcium om det finns i dieten.

Tips på Frukt och grönt:

• Sallad: Machésallad, ruccolasallad, endive och romansallad mm.
• Grönsaker: Haricots verts, rädisa, Zucchini, sparris, ärtor, brysselkål och minimajs mm.
• Örter: Persilja, basilika, koriander och dill.
• Från naturen: Maskrosor, groblad, kirskål och klöver.
• Frukt: Äpple, Vindruvor, mango, banan, jordgubbar, päron, papaya, blåbär och ananas.

Könsbestämning

Om man lyfter försiktigt på dvärgskäggagamens svans när den står på alla fyra. Så skall man kolla efter bulor ovanför kloaken. Har dvärgskäggisen en bula i mitten ovanför kloaken är det en hona. Är det två kulor på vardera sida är det en hane.

Hanar har också markantare porer på undersidan av bakbenen.

Avel

Dvärgskäggagamer är oftast ingen svårighet att para, de förökar sig lätt i fångenskap. Ha därför bara vuxna och friska par ihop. Parningsperioden pågår under vår och sommarhalvåret. En dräktig hona lägger oftast 10-20 ägg som grävs ner i bottensubstratet.

Ska äggen kläckas bör man gräva upp dem och förvara dem på fuktig vermiculit i en äggkläckare som är inställd på 28–30 °C. Efter 50-70 dagar kläcks äggen. Viktigt att hålla koll så att vermiculiten håller rätt fuktighet. För torrt så kommer äggen torka ut och dö, och för blött så kommer äggen att mögla. Om man har det för torrt, brukar man oftast kunna se att äggen börjar få bucklor inåt.