Allmänt

(Foto: Anna Schlumpf)

Eurydactylodes agricolae är listad som nära hotad i vilt tillstånd på grund av att dess habitat hotas av utbredningen av nickelgruvor. Även jordbruk och skogsbränder är ett hot mot denna lilla gecko. Eurydactylodes är en endemisk art för Province Nord, Nya Kaledonien. Då geckon har ett kameleont-liknande utseende och då den är aktiv under dagtid oroar man sig för att olaglig insamling och handel kan vara ett potentiellt hot mot geckon.

Bauers kameleontgecko har fått sitt namn av taxonomisten Aaron Bauer.

De är trädlevande och räknas som nattaktiva även om jag märkt väldigt mycket aktivitet dagtid som nattid hos mina geckos.
Bauers kameleontgeckos kan hållas mycket liknande Rhacodactylus ssp.
Om de känner sig hotade kan de utsöndra ett kladdigt, lite illaluktande sekret från sina svansar.

Utseende och beteende

(Foto: Anna Schlumpf)

Bauers kameleontgeckos (eller snarare genuset i sig) förvarar kalcium i baksidan av huvudet, vilket kan ses som en liten knöl.

Honorna av denna art är längre och kraftigare än hanarna och blir runt 15 cm, medan hanarna stannar på runt 10 cm. Vikten på en fullvuxen hona bör ligga på 9-12 g och runt 4-7 g för hanar.

De kan ändra färg från nästintill svart till riktigt klart mönstrad mintgrön, och allt däremellan med nyanser av grönt. De är helt vita på undersidan av magen och huvudet. Skinn separerar varje fjäll, och skinnet kan vara färgat i lite olika färger. Jag har hört allt ifrån grått, grönt, gult och rostrött. Min hane har gult mellan sina fjäll medan honan har lite mer åt det grågröna hållet, men jag har märkt att även detta kan variera. De har ett gult streck som går från mungipan och bak till kinderna, och de är även gula inuti munnen. Utseendet på denna art gör att de nästan ser förhistoriska ut.

De rör sig väldigt sakta när de klättrar runt vilket gör att det knappt syns att de rör sig. De hoppar en del och kan klättra på glas. De blir aldrig direkt ”handtama”, utan de hoppar en hel del när de tas ut ur terrariet, och även i terrariet kan de vara skygga. De litar på sin kamoflage och gömmer sig sällan men de är svåra nog att hitta ändå.

Terrarium

Ett terrarie på 30x30x45 cm (LxBxH), fungerar bra till ett par. Då de är trädlevande gäller det att inreda så de har klättermöjligheter. Mina ödlor föredrar att klättra på grenar som de nästintill kan krama runt hela jämfört med lite tjockare grenar. Jag har inrett med lite lianer och grenar. Även levande växter går bra, sålänge de inte är giftiga för ödlorna. Tänk på att inreda så att du lätt kan hitta ägg om du har ett par, då de gräver ner dem i substratet. Äggen är ungefär i samma storlek som vanliga tic-tacs tabletter.

Som bottensubstrat används exempelvis mossa samt humusblock (plantation soil), men det går även bra med kokosfiber. En del uppfödare har vanligt hushållspapper som bottenmaterial då ödlorna i stort sett aldrig är nere på marken. Då de vill ha hög fuktighet är det dock bra att använda ett bottenmaterial som kan hjälpa till med detta. För att hålla uppe luftfuktigheten bör terrariet sprayas 1-2 gånger/dag under sommarperioden och 1 gång var/varannan dag under den torrare vinterperioden.

Bauers kameleontgeckos trivs bra i rumstemperatur med en liten temperatursänkning under natten, så ingen extra värmekälla behövs.

Då de är nattaktiva behövs inget UVA/UVB tillföras, men jag har märkt att mina får en grönare färg av UVB. Så 5.0 UVB under ca 14-16 timmar under sommarperioden och 10-12 timmar under vinterperioden kan tillföras. Jag vet flera uppfödare som inte använder UVB och deras ödlor är aktiva och förökar sig bra utan det.

Föda

Vuxna individer äter både insekter, crested gecko diet, olika sorters barnmat samt frukt.
Insekterna bör pudras med vitamin och kalk för att se till att de får i sig tillräckligt av detta.

Ödlorna dricker sällan ur vattenskål, utan det är viktigt att spraya i terrariet så att de kan dricka ifrån blad och glasrutor.

Könsbestämning

(Foto: Anna Schlumpf)

Det är lätt att könsbestämma vuxna exemplar, då hanarna har synliga hemipenisbulor vilket honorna saknar. Det är svårare att könsbestämma unga individer.

Avel

Temperaturen bör sänkas till ca 20-22C under 2-3 månader över vintern för att initiera parning. Vissa säger att djuren måste separeras under denna period men jag har aldrig märkt av några problem med att ha dem tillsammans även under den svalare perioden. Under dessa månader bör terrariet endast sprayas en gång var eller varannan dag, men mat ska tillgodoses som vanligt. En liten skål med kalk kan stå i terrariet hos äggläggande honor då de ”självdoserar” den mängden kalk de behöver. Honan gräver ned äggen, och några dagar innan samt efter äggläggning så visar hon upp ett kraftigt mönster av olika nyanser av grönt (medan hon i normala fall har en mörk militärgrön färg). Även hanarna kan variera i färg under parning och visar även han upp ett skarpt mönster. Min hane visar oftare och skarpare mönster (större kontrast mellan ljusa och mörka nyanser) än vad honan gör.

Jag inkuberar mina ägg i fuktig perlite i ca 22 – 25 C, och det tar då ungefär 70 – 85 dagar för äggen att kläckas.

Juvenilerna kan hållas precis som de vuxna fast i mindre skala, ex. i en petbox, och födan är lika för juvenilerna som för de vuxna.