Skötsel Kragagam

Kragagam

Chlamydosaurus kingii
Vetenskapligt namn: Chlamydosaurus kingii
Svenskt namn: Kragagam
Familj: Agamidae
Släkte: Chlamydosaurus
Livslängd: 15-20 år
Ursprung: Australien & Nya Guinea
Fullvuxen storlek: 70-90 cm
Föda: Insekter
Aktiv: Dagaktiv
Miljötyp: Trädlevande

Allmänt

Kragagamen är en halvstor, dagaktiv och trädlevande ödla som man i det vilda hittar både i de norra delarna av Australien men även i den södra delen av Nya Guinea. Det är den enda arten i dess släkte och den näst största arten av agamer.

Tack vare dess unika utseende är det en art som många känner igen och sett i diverse tv-program och filmer.

Den beskrevs första gången 1825 av den brittiske zoologen John Edward Gray.

Kragagamen kan genom att springa på bakbenen komma upp i högre hastighet än om den skulle springa på alla fyra.

Utseende och beteende

Arten känns enklast igen på den karakteristiska kragen. Hos vissa individer kan kragen bli upp till 30 cm i diameter.
Blir ödlan skrämd och känner sig hotad så fälls kragen upp (vilket kallas för kraga) för att göra sig större och skrämma bort potentiella hot. Fungerar inte detta så tar agamen till flykt och springer då gärna på bakbenen för att lättare få upp hastigheten och komma undan.

Kragagamen är en art som snabbt vänjer sig vid mänsklig kontakt men är som juvenil väldigt ”hoppig” av sig och vill gärna hålla sig i sitt terrarium. Då arten snabbt vänjer sig vid människor slutar de även kraga och gör det enbart vid möten av andra kragagamer vid t.ex. avel.

Många håller kragagamer i par/grupp vilket ofta fungerar, men man bör dock ha i åtanke att ett väldigt stort terrarium behövs för att tillgodose alla individerna. Börjar de bråka kan det resultera i avbitna svansar, trasiga kragar och avbitna tår. Det är därför viktigt att upptäcka eventuella förändringar i deras beteende, framförallt under könsmognad. Har man flera kragagamer så behövs gärna ett extra terrarium att ha som "backup" ifall något skulle ske och man måste sära på dem antingen tillfälligt eller permanent.

Terrarium

Kragagamer är trädlevande och behöver därför ha gott om grenar, korkbark och annan inredning som ger bra möjligheter för ödlorna att klättra. Rund korkbark är min personliga favorit eftersom det även skapar gömställen för kragagamen att klättra ner i. Tänk på att det inte spelar någon roll hur stort terrarium de har om de inte kan klättra på hela ytan, ofta ser man terrarium som är alldeles för glest inredda, var inte rädd att stoppa in massor av inredning och sätta grenar/korkbark både lodrätt och vågrätt.

Individer som är 76-100 cm (från nos till svansspets) ska enligt L80 ha en bottenyta på minst 2,1 kvadratmeter och en minsta höjd på 1,4 meter. Med andra ord krävs ett ordentligt terrarium för att hålla dessa ödlor lagligt. Tänk även på att detta är minsta tillåtna ytan, så har man möjlighet är det inte fel med ännu större.

Temperatur

Temperaturen på den svalare sidan av terrariet bör vara 25-30 °C samt en solplats där temperaturen uppgår till 40-45 °C.

Under natten stängs lampan vid solplatsen av och terrariets temperatur bör då sjunka ner mot 23-25 °C. Man kan använda olika stenar vid solplatsen som håller värmen ett tag, men tänk då på att det inte får bli för varmt när lampan är igång.

Belysning

Utöver värmen i terrariet så behövs det lampor med UV-A & UV-B.
UV-A är den strålning som hjälper deras allmäntillstånd, UV-A finns i nästan samtliga lysrör och lampor avsedda för reptiler i terrarium.
UV-B är det som gör att kroppen kan tillverka vitamin D3 och är nödvändigt för att kunna ta upp det kalcium som ges via foder och tillskott.

Det finns även D3-vitamin i pulverform som kan ges, men detta är inte tillräckligt för att det ska räcka utan lampor och/eller lysrör med UV-B är ett måste.
Brist på UV-B leder till ett tillstånd som kallas för MBD (Metabolic Bone Disease) vilket kan leda till att djuren går en lång och plågsam död till mötes.

Luftfuktighet

Luftfuktigheten i terrariet bör ligga på 50-70% och uppnås lättast med fogger eller ett duschsystem. Personligen använder jag mig av fogger och sprayar i terrariet dagligen med vatten. Använder man sig av fogger behöver man även spraya för hand då ödlorna föredrar att dricka vattendroppar som skapas på växter och terrariets väggar.

Föda

Kragagamen är i huvudsak insektsätare men vuxna individer kan även äta musungar och mindre ödlor. De mår bäst av en varierad kost av olika insekter. Tänk även på att ge insekterna bra med foder då deras kvalité kommer påverka din ödla.
Är man osäker på näringsvärdet i olika insekter, finns en lista här
Allt foder ska pudras med kalk och vitaminer.
Friskt vatten ska alltid finnas tillgängligt.

Könsbestämning


(Bild: Alexandra Löwendahl)

Könsbestämning hos kragagamer är inte helt lätt. Bästa sättet är att titta på undersidan precis vid svansroten och ovanför kloaken. Honor har en centrerad och triangelformad bula medans hanar har två avlånga bulor (hemipenisar) på vardera sida.

Hanar blir överlag även större än honor och får därmed även större kragar.

Avel

Honor bör vara närmare 3 år innan man försöker avla för att undvika komplikationer. Tänk på att både producera och lägga äggen tar mycket energi av ödlan! Att avla för ofta på samma hona kortar ner livslängden avsevärt. Kragagamers parningssäsong pågår under regnperioden i september – oktober. För att simulera detta i terrariet bör man sänka graderna något och öka luftfuktigheten i cirka 4 veckors tid för att sedan öka igen så att de upplever att parningssäsongen har börjat.

Efter lyckad parning tar det omkring 45 dagar innan honan lägger 4-20st ägg, honan kan dessutom spara sädesvätska från hanen och lägga ännu en kull, en till två månader efter den första kullen har lagts.

I det vilda lägger kragagamer ägg i hålor 5-20 cm ner i marken, vilket man antingen åstadkommer genom att göra en egen äggläggningslåda eller att helt enkelt alltid ha mycket bottenmaterial i terrariet (ägglåda är att rekommendera för att lättast hitta äggen).

Äggen kläcks efter 60-90 dagar vid en temperatur på 29-33°C, lägre temperaturer leder till längre tid i äggkläckare och tvärt om.

Skötselråd skrivet av: Robin HameFall
Senast uppdaterad: 2017-12-11 21:36
Skötselrådet har visats: 20089 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 35 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till