Allmänt

Korallfingergroda (Litoria caerulea) är en art i familjen lövgrodor som naturligt förekommer i norra och östra Australien och på södra delen av Nya Guinea. Deras huvudsakliga miljö är bland träd i närheten av vattendrag men kan påträffas på bland många olika miljöer och även i bebyggda områden. De är därför kända för att ibland hittas i duschrum, toaletter och andra fuktiga ställen.

Arten beskrevs vetenskapligt första gången år 1790 av den engelske kirurgen John White vilket gett arten dess engelska namn “White’s tree frog”.
Trots att grodor har lungor, absorberar de syre genom huden och för att göra detta behöver huden vara fuktig. Nackdelen med fuktig hud är att det ökar chanserna för infektioner.

John fann en anmärkningsvärd egenskap hos arten; dess hud producerar ett sekret med antibakteriella egenskaper för att skydda mot infektioner och smittämnen, vilken gör den intressant inom den medicinska forskningen.

Grodan kallades även “Blue frog” ett tag, trots att den är grön. Anledningen till detta var att de preserverade exemplaren som John White skickade till England blev skadade och såg blåaktiga ut. Den har dock kvar delen “caerulea” i sitt vetenskapliga namn, trots att detta är latin för “blå”.

Korallfingergrodan betraktas som livskraftig av IUCN men med tanke på dess relativt långa livslängd är det svårare att märka av påverkan på deras reproduktion jämfört med en art med kortare livslängd.

Utseende och beteende

De är relativt stora grodor, och blir mellan 6-10cm. Som hos de flesta andra grodarterna så blir honorna större än hanarna.
De är nattaktiva och sitter mest stilla och sover under dagarna, för att sedan gå ut på jakt efter föda när det mörknat.
Deras färgteckning kan skifta väldigt mycket från dag till dag och tros bero delvis på temperatur. Vanligtvis skiftar det mellan brunt till ljusgrönt eller turkost. De kan även ha små vita millimeterstora fläckar på kroppen.

Deras kväkande låter väldigt högt, och detta är något man ska vara medveten om när man skaffar dem. De börjar ofta kväka om man sprayar och/eller spelar upp grodläten då detta får dem att tro att det är regnperiod och att de har konkurrans.

Deras fingertoppar är väldigt tjocka och runda och det är därifrån de fått deras namn. Anledningen till dessa fingrar är för att de lätt ska kunna klättra omkring mellan grenar och hala ytor. De har inga som helst problem med att klättra på glas, så det gäller att ha ett rymningssäkert terrarium.

Terrarium

Då korallfingergrodor är trädlevande är det bra med ett lite högre terrarium. Ett 90x45x60 eller högre fungerar bra till ett par korallfingergrodor. Var noga med att utnyttja höjden så mycket som det bara går. Det ska finnas massor med grenar och växter för grodorna att klättra på. Det kan vara bra att använda sig utav tåliga storbladiga växter, eftersom grodorna är rätt tunga och lätt klättrar sönder ömtåliga växter. Det går självfallet även att använda plastväxter eller kombinera. Anledningen till att använda sig utav levande växter är att det hjälper till att bryta ner ämnen, och höjer luftfuktigheten i terrariumet. Det är även bra om det finns en bakgrund, alternativt att baksidan är täckt för att de ska känna sig trygga. Korkbarksrör är extra bra och ger dem hålor att gömma sig under dagarna.
Substrat kan även påverka fuktigheten, och det kan vara bra att använda sig utav ett substrat som håller fukt bra men är resistent mot mögel. Jag själv använder ett lager med lecakulor för dränering, sedan ett lager humus och ovanpå detta ett lager sphagnummossa. Dränering tycker jag kan vara väldigt viktigt, för att se till att det inte blir för blött.

En vattendel är även att rekommendera, då de tycks tycka om att sitta och kväka i denna emellanåt. Jag använder en hammarplastlåda som jag skurit ner kanterna en bit som vattendel till mina grodor. Ha gärna en del stenar och annat i så att grodorna har lätt att klättra upp ur vattnet. Använd vatten som du låtit stå i 24 timmar så att allt klor ska ha avdunstat.

Temperatur

De lever i ganska varma temperaturer, och en dagstemperatur på mellan 24-28 grader är lagom. På natten kan det sjunka ganska kraftigt utan problem, men bör aldrig gå under 16 grader. Har man lampor som värmer, så är det viktigt att de inte är för varma då de annars kan torka ut grodor som sitter och sover högt upp i terrariumet.

Luftfuktighet

Korallfingergrodor behöver viss luftfuktighet, men inte extremt hög då de har ett vax-liknande ämne i deras hud för att behålla fukt. En luftfuktighet på runt 60% är att föredra.

För att få upp luftfuktigheten finns det flera sätt. En stor vattendel, levande växter och ett bra bottensubstrat är 3 saker som hjälper till att hålla luftfuktigheten bra. Då korallfingergrodor är väldigt stora och tunga grodor, fungerar inte alla växter så bra då, speciellt ömtåliga storbladiga växter brukar lätt tas sönder.

Föda

Korallfingergrodor äter med stor aptit de flesta insekter de kan komma åt. Dubia-kackerlackor är bra som basföda, och har man en odling själv, så är det lätt att ge dem passande storlek ända till att grodorna är fullvuxna. Det går även att ge syrsor, mjölmask, gräshoppor, olika sorters larver, mask och i extremfall även muspinkies. Man ska vara extra varsam med att inte ge dem för mycket fet mat, då korallfingergrodor lätt kan bli överviktiga.
Man bör pudra foderdjuren med vitaminer och kalk, speciellt till juveniler.

Något som ofta glöms bort är att det är viktigt att ge foderdjuren bra mat. Köper man syrsor eller kackerlackor i djuraffär så brukar de ofta vara rätt näringsfattiga, och man kan då “gutloada” foderdjuren genom att ge dem riktigt bra näringsrik mat. Det finns flera foderförsäljare som har specialfoder för att få foderdjuren så näringsrika som möjligt.

Könsbestämning

Att könsbestämma fullvuxna grodor är relativt enkelt. Ett säkert tecken är att hanarna kväker.
Hanarna har även s.k. “nuptial pads” dvs ett något upphöjt område på insidan av grodans "tummar" som syns året runt men tydligast vid parningssäsong. Honorna brukar även vara betydligt större än hanarna. Hanarnas hakar är oftast mycket mörkare grått än honorna som nästan kan ha helvit undersida.

Avel

(Foto: Anders Larsson)

Hanarnas grepp är precis bakom honans framben hos korallfingergrodor, och resterande arter i Hylidae-familjen (Trädgrodor) samt Bufonidae (Äkta paddor) och Ranidae (Äkta grodor). Hos andra arter hålls amplexus längre bak precis framför honans bakben.

Det finns inga upptäckta hybrider med korallfingergrodor och det är osannolikt att det skulle ske en parning med någon annan art då korallfingergrodshonorna enbart svarar till hanars specifika läte.

För att lyckas med en bra avel på korallfingergrodor ska man använda sig utav friskna vuxna grodor som gärna är ett par år gamla. Det är väldigt krävande för både honor och hanar, så det är viktigt att de har bra med fettreserver. Detta är oftast inget problem då korallfingergrodor är duktiga på att äta.

I naturen börjar parningssäsongen när regnperioden kommer igång. Man kan få igång grodorna genom att först under ett par veckor låta terrariumet torka ut en del för att simulera vinter/torrperiod. I detta skedet är det extra viktigt att grodorna är i god hälsa, då en sjuk groda kan få det såpass påfrestande att den dör. Det är viktigt att det inte blir för torrt heller, så en vattendel/vattenskål bör alltid finnas tillgängligt.
När den simulerade torrperioden är över har man två alternativ till hur man bör göra. Om man har en relativt stor vattendel i terrariumet så kan man spraya flera gånger per dag och få upp luftfuktigheten och försöka simulera regn så bra det går. Annars går det att bygga en regnkammare att sätta in grodorna i.

Bygga regnkammare

En regnkammare kan man bygga genom att t.ex. ha ett glasterrarium med vattentät botten och fylla nederdelen med vatten. Från vattendelen sätter man sedan i en pump som kan dra upp vatten och få det att “regna” ner. Man kan använda sig utav ett rör med små hål som går längst med toppen av terrariumet. Kopplar man sedan på vattenpumpen så att vattnet pumpas upp genom röret, så faller vattendroppar ut genom de hål man gjort.

Det är viktigt att grodorna har ställen de kan krypa in och sitta på utan att de får “regnet” på sig.

Akvarium för yngel

Det kan vara bra att komma igång med ett akvarium redan innan grodorna lägger rom. Detta är på grund utav att det tar ett tag innan kulturer av bakterier som bryter skadliga ämnen kommer igång. Förslagsvis kan man ha ett akvarium med ett fåtal fiskar i, och flytta ut dessa fiskar när grodynglena introduceras i akvariumet. Då grodyngel till större delen är algätare, speciellt i tidiga stadier, så är det bara bra om man låter grönalger börja växa litegrann som ynglena kan äta utav. Det är även bra med akvariesand/sten i botten och massor med växter. Javamossa är något jag gillar personligen, men de flesta akvarieväxter fungerar bra.

Använd gärna bra lampor med fullspektrumljus för att gynna både växter och yngel. Lampor med UVB är dock något man bör hålla sig ifrån att använda, då det finns studier som visar att amfibier kan skadas, framförallt i yngelstadie av höga halter av UVB-strålning.

Temperaturen i yngelakvariumet ska helst ligga runt 28-29 grader för att grodynglena ska växa bra. Man kan då använda sig utav en doppvärmare för att få upp temperaturen i akvariumet.

Skötsel av rom & yngel

Korallfingergrodor lägger vanligtvis mellan 800-2000 romkorn vilket gör att det ofta är bättre att behålla ett mindre antal utav romen, alternativt använda ynglena som foder för andra djur som t.ex. vattensköldpaddor. Har man för många yngel är risken att vattnet blir förorenat och hela gruppen dör av förgiftning. Även om man skulle klara av att få alla grodorna att metamorfosera, så blir det svårt att hitta marknad för så många grodor.
Romen kan kläckas efter 1-3 dagar, och ynglena kan metamorfosera till grodor så tidigt som efter 2-3 veckor om de har rätt förutsättningar.

Grodynglena kan få diverse olika foder. Det fungerar bl.a. med tubifex eller flingfoder för fiskar.
Det är viktigt att inte ge för mycket foder, då detta kommer smutsa ner vattnet och man riskerar då att grodynglena blir förgiftade.

Metamorfos

Metamorfos är stadiet då grodynglet går ifrån att vara ett yngel med gälar till att bli en groda som andas med lungor.
Vid ungefär 2 veckor (Kan ske tidigare eller senare) så kommer ynglena ha utvecklat bakben. Både framben och bakben börjar utvecklas samtidigt, men frambenen utvecklas internt och syns inte förräns i slutskedet.

Det är bra att ha ett extra akvarium med låg vattennivå och massor med stenar, rötter eller liknande som grodorna lätt kan ta sig upp på land på. Detta är för att grodorna har väldigt lätt för att drunka om de inte kan ta sig upp på land när de börjar gå över till att andas med lungor.
Till detta akvarium flyttar man över de grodyngel där frambenen utvecklats och syns utanför kroppen.

Smågrodor

De små metamorfoserade grodorna har så gott som samma skötsel som vuxna, men kräver såklart mindre foder. Passande foder är bland annat bananflugor, hoppstjärtar, små kackerlackor eller syrsor. Pudra foderdjuren med mineraler och vitaminer.

Man kan använda sig av blött hushållspapper som underlag för att lätt kunna se så att de äter och skiter som de ska. Det får inte bli för torrt, då de kan få problem vid öms och dö, samtidigt som det inte får bli för fuktigt så att det samlas vatten i botten då grodorna riskerar att drunkna. Det kan vid detta tillfälle även vara bra att använda sig utav några levande växter, eftersom det hjälper till med luftfuktigheten och när grodorna är såpass små är det lättare att hitta växter de inte tar sönder så lätt.